Rohan

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Isenvaden)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Rohan är ett land som förekommer i J.R.R. Tolkiens trilogi Härskarringen.

Även benämnt Rochand, Mark och Riddermark, betyder Hästens land. Roch kommer från det alviska ordet för häst. Landet är hästfurstarnas, Rohirrims, rike i mellersta Midgård. Rohan består till största delen av slätter där Rohirrims hästar betar.


Innehåll

Geografi

I söder bildar Ered Nimrais gränsen mot Gondor, åt sydost utgör Våtvången och Merings ström gränsen mot Gondor. I norr så gränsar landet mot Emyn muil, Fangorn och Lindelöv å. I väster så är Rohans gap i praktiken gränsen, men egentligen tillhör ett litet område väster om gapet Rohan. Men innan Saurons välde var över bodde där länge dunlänningar, som var fientligt inställda mot Rohirrim. Gondor behöll Isengård även efter att Cirion gav Eorl den unge Calenardhon till Rohirrim.

Klimatet är ofta varmt och behagligt, vindarna kan komma från vilken riktning som helst. Landet beskrivs ofta som ett "hav av gräs". Vid tiden för Ringens krig var Rohan ungefär en tredjedel så stort som Gondor.

Huvudstaden heter Edoras, som är ett slags fort av palissadmurar, som ligger på en stenig kulle nära Ered Nimrais. En annan stor stad är Aldburg, som är huvudstaden i Östfold och den stad som Eorl den unge grundade. Snöbäcken är en annan viktig stad som liknar Edoras. Duneharv är en av Rohirrims tillflyktsorter vid vita bergen, det är också där kungen brukade samla sina arméer inför krig. I Helms klyfta ligger Hornborgen som, liksom Isengård, byggdes av Gondor för längesedan, men som nu tillhör Rohirrim. Det är det starkaste fortet i Rohan och det var där Sarumans horder blev besegrade i Ringens krig.

Kultur

De Dunédain som levde i Gondor menade att Rohirrim var släkt med dem på långt håll (ättlingar till Atanatári eller Edain), och kallade dem "mellan-folket. Detta för att de var underlägsna Númenóranerna, men överlägsna de mörka människorna som dyrkade och tjänade Sauron.

I vilket fall, gick de inte till Beleriand som Edain gjorde, Edain fick sedan Númenor som belöning av Valar, som ett tack för deras insatser i Vredens krig. Rohirrims förfäder kallades Éothéod och dessa fick Calenardhon av Cirion efter Slaget vid Celebrant.

Rohirrim var långa, vackra, bleka, och hade oftast blå ögon och blont långt hår. Av naturen var de stränga, stundtals våldsamma, allvarliga men också generösa, och mycket modiga och stolta.

Rohirrim hade en gång kontakt med alverna, och kände till Eru, men liksom Dúnedain dyrkade de inte honom i några tempel. Men de tycks ha respekterat Oromë, jägaren, som de oftast kallade Béma.

Hästar och krigföring

Rohirrim var kända som mycket skickliga ryttare och hästuppfödare. Arméerna bestod uteslutande av hästar, indelade i mindre grupper kallade Éored. Rohan hade ingen större permanent armé, men stora styrkor kunde samlas vid behov. De hade runda sköldar, långa spjut, långa svärd, en lätt hjälm och en brynja som var tunnare än papper.

Vid krigstid var varenda man tvungna att gå med i armén. Rohirrim var genom Eorls ed skyldiga att hjälpa Gondor om det så behövdes. Om Gondor var i nöd kunde den Röda pilen till Rohan sändas som ett tecken på detta. Vårdkasarna kunde också användas i detta syfte.

Mearas var Rohans gamla hästras, de stora vackra hästarna. De kom till Midgård genom att Númenor tog dem med sig över havet. De är stora, vackra, och mycket snabba och tåliga. Olyckligtvis var rasen utdöende under tredje åldern. Gandalf den Vites häst Shadowfax (Skuggfaxe) var en av de sista. Aragorns häst Roheryn var en ättling till Mearas. Felaróf, Eorls vita hingst, var den största av dem. Benämningarna Rohan och Rohirrim var uttänkta av Hallas, Cirions son.

Språk

Rohirrim har ett språk som skiljer sig från det de talar i Gondor, men båda är besläktade med Adûnaic, Edains språk.

Rohirrim själva kallar sitt land Ridenna-mearc, Riddermarken eller Éo-marc, Häst-marken, eller bara Mark. De kallar sig själva Eorlingas, Eorls söner. Det ursprungliga namnet för Rohirrims land är Lôgrad, där "lô"/"loh" motsvarar anglo-saxiskans "éo", häst.

Rohirrims språk förhåller sig till Väströna, det vanligaste språket i Midgård, som anglo-saxiska till modern engelska. Därför översatte Tolkien Rohirrims namn på platser och fraser till gammal engelska (Anglo-Saxiska), liksom Väströn blev översatt till engelska. T.ex. mearas (ett gammal engelskt ord fär "hästar", som förts vidare till engelska i formen märrar) och éored. Tolkien var en filolog som var särskilt intressard av de germanska språken.


Många hobitiska namn har likheter med Rohirrims språk , eftersom hobbitarnas förfäder bodde i samma dal som Rohirrims förfäder gjorde. Hobbit härstammar troligen från Rohirrims Holbytlan, som betyder hål byggarna. Dessa namn är också översättningar av det veströnska kuduk och Rohirrims kûd-dûkan (de som bor i hål).


Historia

På 1300-talet under Tredje åldern, blev Gondor allierat med nordmännen som dvaldes i Rhovanion, ett folk som sägs vara besläktat med Människornas tre hus (sedermera Dúnedain från Första åldern).

På 2000-talet, flyttade en av nordmännens stammar (de kallade sig Éothéod) från Anduins dalar, och slog sig ned nord-väst om Mörkveden. I samband med detta rensade de upp resterna av vad som fanns kvar av Angmars rike öster om bergen. I samma veva uppstod en dispyt mellan Éothéod och dvärgarna om Scathas (drakens) skatt.

Senare år 2509, skickade Cirion, Gondors rikshovmästare, budbärare till Éothéod som bad om hjälp för att slå tillbaka Balcoth invasionen. Eorl den unge, deras kung, gjorde inte budbärarna besvikna och de överraskade fienderna vid Slaget om Celebrant. Det blev en stor seger och krigslyckan vände till Gondors och Éothéods fördel.

Som belöning fick Eorl hela Calenardhons land och han flyttade hela sitt kungarike dit, emedan Éothéod känt sig allt mer trängda i sitt egna rike i norr. Calenardhon hade tidigare varit en del av Gondor, men i samband med pesten 1636, dog en stor del av befolkningen ut. De flesta som överlevde pesten dog innan Éothéod kom till undsättning. Därför var det lyckosamt både för Gondor och Éothéod att de kunde leva sida vid sida.

Den första linjen av kungar varade i 249 år, tills den nionde kungen Helm Hammarnäve dog. Hans söner hade blivit dödade tidigare, och hans brorson Fréalaf Hildeson bildade den nya linjen som varade tills slutet av tredje åldern.

År 2758 blev Rohan invaderat av Dunlänningar, under Wolfs ledning. Helm hammarnäve sökte sig till Hornborgen tills hjälp kom från Gondor och Duneharv.

Det dröjde inte länge innan Saruman kom och tog över Isengård, och han välkomnades som en stark allianspartner, eftersom det skulle ta nästan 200 år innan Rohan återhämtad sin styrka efter denna invasion.

År 3014 började Saruman, genom Ormstunga, försvaga kung Théoden, i ett led i att ta över eller invadera landet. År 3019 började han invadera Rohan i stor skala. Saruman vann en seger vid Isenvaden, där Théodred, kungens son, dödades. Men hans styrkor krossade vid Slaget vid Helms Klyfta, i slutet av slaget kom huorner till Rohirrims undsättning.

Efter denna seger begav sig Théoden, med sin armé, till Minas Tirith där de bröt Mordors belägring av staden vid Slaget om Pelenors slätt. Där dog han också, men hämnades av Merry och Éowyn. Efter det blev Éomer kung av Rohan, och började därmed den tredje linjen av kungar. Éomer red med Gondors arméer till Svarta porten och deltog i slaget där, kallat slaget vid Morannon. Efter att den Enda Ringen blev förstörd bekräftade Éomer och Aragorn Eorls ed.

Under början av Fjärde åldern var Rohan ett fredligt och välmående land. Alver passerade genom landet på väg mot Lindon för att sedan lämna Midgård. Dvärgar begav sig till Helms klyfta under ledning av Gimli, där de blev rika tack vare att de bröt ädla stenar där.

Källor


Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Personliga verktyg