Hovrätt

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Hovrätten)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Rättsinstanser
i Sverige
Allmänna domstolar:

  Tingsrätt
  Hovrätt
  Högsta domstolen


Förvaltningsdomstolar:

  Länsrätt
  Kammarrätt
  Regeringsrätten


Specialdomstolar:

  Arbetsdomstolen
  Marknadsdomstolen
  Miljödomstol
  Migrationsdomstol
  Hyresnämnd
  Arrendenämnd
  Fastighetsdomstol
  Patentbesvärsrätten
  Tryckfrihetsdomstol


Skiljenämnd

Se även:

  Rättsväsen
  Domstol

En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.

Innehåll

Historik

Sedan de förslag, som under Karl IX:s styrelsetid blivit framställda till ordnande av konungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna därför, de så kallade lands- eller rättartingen och räfstetingen, inte lett till något resultat, framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom", vilken skulle i konungens såväl närvaro som frånvaro äga makt att döma konungens dom och ifrån vilken något överklagande inte skulle få äga rum.

Genom den samma år utfärdade rättegångsordnantien bestämdes, i överensstämmelse med vad av konungen blivit föreslaget, att den i Stockholm inrättade hovrätten, vilken fick namnet Svea hovrätt, skulle döma konungens dom. Grundsatsen, att någon prövning av vad hovrätten dömt, inte kunde komma i fråga, blev dock, såsom man finner av en antydan i rättegångsordinantien, inte oåterkalleligt fastslagen. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen blev nämnda antydan närmare utförd på följande sätt: "ändock Sveriges lag medgifver, att ingen må vädja från denna wår konungsliga dom och Hofrätt. . . . , likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir, därföre må den, som finner sig besvärad öfver wår konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njuta hos oss beneficium revisionis". Därmed var planen att låta hovrätten utgöra den högsta instansen övergiven.

1623 inrättades en ny hovrätt i Åbo för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. Ytterligare hovrätter upprättades, 1634 i Jönköping, Göta hovrätt, 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige, kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter, till dess genom inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820 antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen av lagmans- och kämnärsrätterna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen.

Finlands hovrätter

I Finland finns sex hovrätter:

Sveriges hovrätter

Hovrätten i Göteborg

Hovrätten är andra instans i de brottmål, tvistemål och domstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättens domkrets.

Det finns sex hovrätter i Sverige:

Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämda domkrets. Till hovrätterna inkommer drygt 22 000 mål per år. I vissa fall krävs att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten skall ta upp ett överklagat mål.

Svea hovrätt har till uppgift att ha hand om vissa särskilda måltyper. Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas från hyresnämnderna. Inom hovrätten finns också Miljööverdomstolen, som är andra instans i mål som överklagas från någon av miljödomstolarna. Det kan röra sig om till exempel tillstånd till miljöfarlig verksamhet och naturvårds- och miljöskyddsärenden.

I hovrätterna tjänstgör cirka 420 domare och 250 administratörer. Till hovrätterna är även knutna drygt 520 nämndemän. De nomineras av de politiska partierna och utses länsvis av landstingen för en mandattid om fyra år.

Chefen för en hovrätt kallas hovrättspresident. En hovrätt är indelad i ett antal avdelningar, två eller flera, som var och en förestås av en hovrättslagman eller av hovrättspresidenten. I hovrätten tjänstgör också hovrättsråd, assessorer, fiskaler och kanslipersonal. Hovrättsråden och assessorerna arbetar som domare medan fiskalerna föredrar mål, gör rättsutredningar och tjänstgör som protokollförare. Kanslipersonalen sköter bland annat utskick av kallelser till förhandling samt expediering av domar och beslut. Det förekommer även att såväl fiskaler som kanslipersonal bereder vissa mål fram till avgörandet.

Hovrätten är som regel domför med tre ledamöter, varav minst två skall vara ordinarie ledamöter. I brottmål där påföljden är svårare än böter samt i vissa familjemål deltar även två nämndemän i dömandet. Detsamma gäller för brottmål vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hofrätt, 1904–1926 (Not).

Se även

Hovrättsråd

Personliga verktyg
På andra språk