Hjördis Schymberg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Hjördis Schymberg
Hjördis Schymberg efter en konsert i Stockholm 1962, fotograf Inga Lundström.
Hjördis Schymberg efter en konsert i Stockholm 1962, fotograf Inga Lundström.
Information
Födelsenamn Hjördis Gunborg Schymberg
Född 24 april 1909 på Alnön
Död 8 september 2008 (99 år) i Stockholm
Genre(r) opera
Roll sopran
Aktiva år 19341968

Hjördis Gunborg Schymberg, född 24 april 1909Alnön utanför Sundsvall, död 8 september 2008, var en svensk koloratursopran, lyrisk sopran och hovsångerska.

De första åren turnerade Hjördis Schymberg i barnorkestrar; hon spelade pianostumfilmsbiografer och sjöng i godtemplarlokaler, på caféer och logelokaler i hela Norrland. Sin formella sångutbildning fick hon av friherrinnan Brita von Vegesack och sedermera på Operaskolan i Stockholm, senare även fördjupade studier i Italien för Renato Bellini och Lina Pagliughi. År 1934 debuterade Hjördis Schymberg i en matinéföreställning som Bertha i Adams komiska opera Nürnbergerdockan. Samma år sjöng hon Puccinis La Bohème mot Jussi Björling. Sin paradroll Violetta i Verdis La Traviata sjöng hon 108 gånger mellan 1939 och 1968. Fram till sin pensionering 1959 var Hjördis Schymbergs Kungliga Operans ledande lyriska sopran och koloratursopran. Schymberg gästspelade på alla de skandinaviska scenerna, men hann också med några utlandsturnéer efter kriget. En konsert i Royal Albert Hall i London med Ernest Ansermet 1946 hör hennes första utlandsengagemang. Hon debuterade på Metropolitan 1947, Covent Garden 1951 och framträdde därtill i Havanna, Hamburg och Riccione i provinsen Rimini i Italien. Under gästspelet i England filmades hon också av BBC i scener ur La Traviata. Här togs också en bildserie av stjärnfotografen Angus MacBean.

Schymberg samarbetade med alla de främsta svenska sångarna, förutom Jussi Björling (La Traviata, La Bohème, Manon Lescaut, Trubaduren med flera) bland andra med Einar Andersson (La Bohème, Romeo och Julia), Birgit Nilsson (Ariadne auf Naxos), Margareta Hallin (Trollflöjten, Idomeneo) med flera. Hjördis Schymberg framträdde även med en rad internationella sångare under sin karriär, såsom Leonard Warren (Rigoletto 1947), Ezio Pinza (Figaros bröllop 1947), Tito Gobbi (Barberaren i Sevilla 1948), Giuseppe di Stefano och Jarmila Novotná (Figaros bröllop 1947). Dirigenter hon samarbetat med är Wilhelm Furtwängler (Beethovens symfoni nr 9), Bruno Walter (Mahler symfoni nr 4, Brahms Ein deutsches Requiem), Fritz Busch (Cosí fan tutte 1940, Figaros bröllop 1947), Issay Dobrowen och Erich Kleiber (Rigoletto 1951) för att nämna några. Hemma i Stockholm höll Nils Grevillius oftast i taktpinnen.

Hjördis Schymbergs föredömligt lätta och klara koloratursång, osvikliga fraskänsla och hennes innerliga uttryck gjorde henne till en av våra främsta svenska vokalartister genom tiderna. Hon förlänades medaljen Litteris et Artibus 1941, blev hovsångerska 1943 och invaldes i Kungliga Musikaliska akademien 1963.

Huvudsaklig källa

Björn Östlund och hans hemsida "Inspelningar med Hjördis Schymberg".

Externa länkar

Personliga verktyg