Havslädersköldpadda

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Havslädersköldpadda
Status i världen: Akut hotad
LeatherbackTurtle.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Kräldjur
Reptilia
Ordning: Sköldpaddor
Testudines
Familj: Havslädersköldpaddor
Dermochelyidae
Fitzinger, 1843
Släkte: Dermochelys
Blainville, 1816
Art: Havslädersköldpadda
Dermochelys coriacea
Vandelli, 1761
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea) är världens största sköldpadda och förekommer sparsamt i de flesta tempererade till tropiska oceaner.

Innehåll

Taxonomi

Havslädersköldpaddan är ensam art i familjen havslädersköldpaddor (Dermochelyidae).

Familjens ursprung är omstritt. Vissa forskare anser att den avskildes från sköldpaddsordningen redan under trias; andra menar att den uppstod ur den utdöda familjen Protostegidae under yngre krita.

Utbredning

Arten finns i de flesta oceaner. Den föredrar tropiska och subtropiska oceaner, men den förekommer så långt norrut som farvattnen kring Alaska, Island och Norge. Sydgränsen går vid mellersta Argentina och sydligaste Nya Zeeland. Havslädersköldpaddan lever normalt långt ute till havs, och går sällan in på grundare vatten. [1].

Populationen är uppdelad i minst tre distinkta grupper, som skiljer sig åt genetiskt; en atlantisk population, och två i respektive västra och östra Stilla havet.[2]

Observationer kring Skandinavien

Havslädersköldpaddan har setts vid ett flertal tillfällen vid Norge kusten. Ett dött exemplar sköljdes upp på Sjællands OddeSjälland 1948; ett exemplar, troligtvis samma, sågs en tid senare i Skälderviken vid nordvästa Skåne. Danska fiskare har vid två tillfällen, 1965 och 1979, fångat den i garn. Ett dött exemplar har blivit funnet på Islands nordkust 1963[3]. Den 15 oktober 1989 fann man en, i hummertenor insnärjd och död individ i Tjurpannans naturreservat norr om Grebbestad. Detta exemplar finns nu att beskåda som en avgjutning på Göteborgs Naturhistoriska Museum.[4]

Utseende och anatomi

Havslädersköldpaddan är världens största sköldpadda och blir ofta över 2 meter lång; rekordet torde vara 291 cm[5], även om WWF uppger en maxlängd på 256 cm[6]. Vikten är ofta mer än 500 kg, maximum lär vara 916 kg[5][6].

Den har inget benpansar likt de flesta andra sköldpaddor. I stället har den en tjock, läderaktig hud förstärkt med mindre benplattor. Ryggen är brun till mörkbrun, platt, med 7 längsgående lister. Buken är fläckig - strimmig i mörkbruna och liusare områden[3].

Havslädersköldpaddan har den för en reptil ovanliga egenskapen att kunna höja sin kroppstemperatur upp till 18º över omgivningen, troligtvis med hjälp av muskelkontraktioner[3].

Föda

Havslädersköldpaddan är allätare med tonvikt på animalisk föda som fisk, kräftdjur, blötdjur och maneter[3].

Fortplantning

Efter parningen, som sker ute till havs, kommer honorna iland 3 till 7 gånger per år för att lägga sina ägg. Yngelkolonierna är företrädesvis belägna på de centralamerikanska och nordvästafrikanska kusterna; den största kolonin finns på stranden vid Yalimapo i Franska Guiana. Mellan 50 och 170 ägg läggs, och grävs ner, vid varje tillfälle. Äggen kläcks efter 60 till 70 dygn[1][3].

Status

Den är hotad på grund av minskningen av lämpliga yngelområden, och är ingenstans vanlig.[1]

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 Vincenzo Ferri 1999. Tortoises and Turtles (engelsk övers. 2002) ISBN 1-55209-631-9
  2. Dutton, Peter (2006): Building our Knowledge of the Leatherback Stock Structure. The State of the World's Sea Turtles report 1: s. 10–11. Läst 2008-07-20
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 1996 (2:a tryckn. 2001). Nordens padder og krybdyr ISBN 87-12-02982-3
  4. Thomas Cedehagen (1990) Havslädersköldpaddan påträffad i Sverige, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Årstryck 1990, sid 51-53
  5. 5,0 5,1 Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 1996 (2:a tryckn. 2001). Nordens padder og krybdyr s. 352 ISBN 87-12-02982-3
  6. 6,0 6,1 WWF

Personliga verktyg