Göteborgs universitetsbibliotek
Från Rilpedia
Göteborgs universitetsbibliotek, (ursprungligen Göteborgs musei och Göteborgs högskolas bibliotek[1]) är ett universitetsbibliotek och huvudbibliotek för Göteborgs universitet. Dess centralbibliotek ligger vid Renströmsparken, bakom Götaplatsen.
Stommen till detta bibliotek bildades tidigt genom gåvor. Redan under slutet av 1850-talet hade det blivande Naturhistoriska museet, byggt upp ett museibibliotek i ett stort galleri på översta våningen i den östra flygeln. Boksamlingen omfattade cirka 1 000 band som hade testamenterats 1844 till museet av livmedikus Johan P Westring, omkring 500 volymer tillfördes från Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg samt 300 volymer från länets hushållningssällskaps bibliotek. I samband med invigningen av Göteborgs museum 20 december 1861, koncentrerades boksamlingarna dit. Bibliotekets enda säkra penningtillförsel var under de första åren ett årsanslag från museet på 500 kronor, vilket 1870 höjdes till 700 kronor.[2] Genom anslag ur Renströmska utdelningsfonden vid tre tillfällen, 1871 med 10 000 kronor, 1878 med 25 000 kronor och 1885 med 25 000 kronor, kunde man planmässigt bygga upp bokbeståndet. Bibliotekets storlek uppskattades 1863 till 5 000 volymer, 1869 till 10 000, 1879 till närmare 30 000 och 1886 räknade man med uppemot 50 000 volymer.[3][4][5] Detta museibibliotek sammanslogs 1891 med de boksamlingar som tillhörde då nyöppnade Göteborgs högskola och då erhöll namnet Göteborgs stadsbibliotek.[6] Detta bibliotek hade som främsta uppgift att tillhandahålla litteratur åt Göteborgs högskola och skall ej förväxlas med nuvarande Göteborgs stadsbibliotek har sitt ursprung i Dicksonska folkbiblioteket och erhöll sitt nuvarande namn först 1967 då det flyttade in i den nuvarande byggnaden vid Götaplatsen.[7]
När den statliga Medicinska högskolan i Göteborg inrättades 1948, fick Göteborgs stadsbibliotek den 1 juli en statligt finansierad medicinsk avdelning. 1954 sammanslogs Göteborgs högskola och Medicinska högskolan till det statliga Göteborgs universitet. Den 14 juni samma år öppnades det nya Stadsbiblioteket på Renströmsgatan 4 vid Näckrosdammen samt invigdes officiellt 1 september. Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. Från den 1 januari 1961 blev biblioteket en statlig institution, benämnd Göteborgs universitetsbibliotek.[6] Samtidigt delades verksamheten upp i två sektioner: den allmänna och den biomedicinska, där den senare flyttades över till en egen byggnad vid Medicinaregatan 4 i Änggården.[8]
Övriga ingående bibliotek är: Biomedicinska biblioteket, Botanik- och miljöbiblioteket, Ekonomiska biblioteket, Geovetenskapliga biblioteket, Kurs- och tidningsbiblioteket samt Pedagogiska biblioteket.
Ekonomiska biblioteket
Ekonomiska bibliotekets fokus är Handelshögskolan vid Göteborgs universitets ämnesområden: företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi, ekonomisk historia, juridik och statistik.
Biblioteket är ett EDC-bibliotek (Europeiskt dokumentationscentrum) och tar därför emot de viktigaste EU-publikationerna. Förutom denna samling har Ekonomiska biblioteket en stor statistiksamling och är också ett så kallat depåbibliotek för FN-material. FN:s publikationer återfinns nu till stor del i databaser.
1995 invigdes det nuvarande biblioteket ritat av Erséus, Frenning & Sjögren Arkitekter. I biblioteket finns en läsesal med stort rundat fönster ut mot Vasagatan, i läsesalen hänger en ljuskrona gjord av konstnären Gunnel Sahlin.[9] Den tidigare lokalen låg på Vasagatan 3, även då i Handelshögskolans lokaler. Läsesalen hade då 44 stycken läsplatser,[10] nuvarande bibliotek har ca 400 läsplatser.
Biblioteket fick sitt nuvarande namn 1971 då Handelshögskolan slogs samman med universitetet och efter att Handelshögskolans bibliotek införlivades med Göteborgs universitetsbibliotek 1969.[11]
Referenser
- ↑ Göteborgs Universitetsbibliotek, red. Gösta Engström, Eric Lindgren Boktryckeri, Göteborg 1978 s.5
- ↑ Svenska stadsmonografier: Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s. 476
- ↑ Det gamla Göteborg del II, C R A Fredberg 1921 s.328
- ↑ Det gamla Göteborg del I, C R A Fredberg 1921
- ↑ Göteborgs Stadsbibliotek - en minnesskrift 1891-1941, red. S. Hallberg, utgiven av Göteborgs stadsbibliotek 1941 s. 1-3
- ↑ 6,0 6,1 Nationalencyklopedin, band 8 (1992), sid. 272, artikeln Göteborgs universitetsbibliotek.
- ↑ Nationalencyklopedin, band 4 (1990), sid. 561, artikeln Dicksonska folkbiblioteket.
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 116,122
- ↑ Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborg 2004, s. 14
- ↑ Göteborgs Universitetsbibliotek, red. Gösta Engström, Eric Lindgren Boktryckeri, Göteborg 1978 s.8
- ↑ Göteborgs universitetsbiblioteks andra halvsekel 1941-1990. Gösta Engström, Göteborg 1991, s. 8
