Från Rilpedia

Gustaf II Adolfs Staty, i centrala Göteborg. Det är stadens äldsta staty som står mitt på Gustaf Adolfs Torg sedan 1854. Men på statyn står det 1849.

När statyn skulle avtäckas var Stora Torget fyllt av människor. Statyn avtäcktes klockan 12.00 den 18 november 1854 av kronprins Karl och i närvaro av landshövding Olof Immanuel Fåhreus, som inledningstalade med orden; "Tacksamheten har här åt stadens odödlige grundläggare rest en ärestod, som framgent skall erinra om förbindelsen till det värdiga redskap i försynens hand, varifrån detta borgerliga samhälle har sitt upphov. Må Eders Majestät avtäcka statyn." Statyns skapare, professor Bengt Erland Fogelberg, hade rest hem från Rom för att medverka i festligheterna. Det var meningen att den skulle ha avtäckts den 6 november, men eftersom Fogelberg då närvarade vid invigningarna av Birger Jarl och Carl XIV Johans ryttarstaty vid Slussen i Stockholm blev det intet av detta. Efter festligheterna i Göteborg for Fogelberg vidare till Rom, där han avled den 22 december.

Statyn var dock bara en kopia! Historien är att; 1845 fick Fogelberg uppdraget att producera en staty, och 1847 ingicks ett avtal med konstgjutaren Gonon i Rom. 1848 blev en vaxmodell klar, men Gonon var nu utblottad på grund av oroligheter i hemlandet. Fogelberg flyttade då modellen till gjutare Müller i München, där en staty göts färdig 1851 och skeppades från Genua mot Göteborg med skonerten Hoppet, som dock förliste utanför Helgoland och sjönk till botten. Helgoländska fiskare bärgade statyn och krävde 15 000 mark i lösen, vilket Göteborg vägrade betala, utan beställde en kopia från gjutaren i München till ett pris av 8 000 mark.

Originalet hamnade till slut på auktion och ropades in av myndigheterna i Hamburg, men senaten i staden vägrade ställa upp den av politiska skäl. Därefter såldes statyn till "tretton handlare och en badläkare" i Bremen för 4 500 mark och ställdes upp vid Domsheide, nära Rådhusplatsen i stadens centrum. 1942 konfiskerades statyn av riksmarskalk Hermann Göring och smältes ned till den tyska krigsindustrin.

På fundamentet kan man läsa:

"Åt konung Gustaf Adolf den Store, Götheborgs grundläggare, af Stadens invånare, År 1849".^[1]

Källor

• Bengt A. Öhnander, Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg. Tre böcker: Göteborg 2004
• Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5
• Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-059-8
• Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 ISBN 91-630-5465-5

Noter

1. ↑ Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Bengt A Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2004 ISBN 91-7029-565-4