Grizzlybjörn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Grizzlybjörn
Status i världen: Livskraftig (lc)
Grizzlybears ChrisServheenUSFWS.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Björnar
Ursidae
Släkte: Ursus
Art: Brunbjörn
U. arctos
Underart: Grizzlybjörn
U. a. horribilis
Vetenskapligt namn
§Ursus arctos horribilis
Auktor: Ord, 1815
Grizzlybjörnens utbredningsområde. idag (violett), historisk (rosa)
Grizzlybjörnens utbredningsområde.
idag (violett), historisk (rosa)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Grizzlybjörn (Ursus arctos horribilis), också kallad amerikansk grizzlybjörn och amerikansk brunbjörn, erkänns ofta av taxonomer som en egen nordamerikansk underart till brunbjörn (Ursus arctos). Grizzlybjörnar kan i nordamerikanska sammanhang kallas inlandsbjörnar, i motsats till andra brunbjörnar som kodiakbjörn som är kustbjörnar.

Innehåll

Beskrivning

Grizzlybjörnen är en stor och kompakt björn med inslag av grått i topparna av det yttre hårlagret i pälsen, något som ger den ett gråaktigt färguttryck, därav namnet "grizzly". Grizzlybjönarna kännetecknas bland annat av en stor puckelliknande bula på ryggen, sittande mellan skulderbladen. Detta är en muskelmassa som björnen använder för att få styrka i frambenen när den gräver. Huvudet är stort och runt och ger ett konkavt ansiktsuttryck sett i profil.

Det finns också en lite mindre accepterad sorts grizzly (Ursus arctos lasiotus), också kallad amurgrizzly, i Asien. Tidigare fanns också en mexikansk grizzly (Ursus arctos nelsoni), men den ansetts ha dött under 1980-talet.

Grizzlybjörnen väger normalt omkring 180-410 kg, men extremt stora hanar kan väga upp emot 640 kg.[1] Hannen blir ofta ungefär 1,8 gånger större än honan. Pälsfärgen varierar mycket i förhållande till dess geografiska spridning, från närmast blond till mörk brun och nästan svart. Skillnaderna i pälsfärgen kan vara ett resultat av det habitat björnen lever i, vilket innebär skillnader i både diet och temperatur. Björnar som lever i kustnära omgivningar blir ofta mer bruna, medan inlandsbjörnar ofta är mer gråa.

Taxonomi

Forskare menar numera att grizzlybjörnen och brunbjörnen tillhör samma underart, även om bägge tidigare klassificerats som egna underarter. Genetiskt är de emellertid mycket homogena.

I Nordamerika finns både vanlig brunbjörn, grizzlybjörn och kodiakbjörn. Den sistnämnda skiljer sig från de andra två genom att vara generellt mycket större genom skillnader i skallen.[2] Den lever också isolerat från dessa på några få öar. Den klassificeras därför som en egen underart. Det som skiljer brunbjörn och grizzlybjörn i Amerika är nästan bara färgen och förhållandet den lever i. Grizzlybjörnen är en inlandsbjörn, medan brunbjörnen lever i mer kustnära stråk. Många forskare menar att dessa skillnader i habitat förklarar utseendeskillnaden.

Geografisk spridning och habitat

Grizzlybjörnen finns idag från nord i Alaska och Kanada till staterna Washington, Montana, Idaho och Wyoming i USA i söder.

Grizzly i USA

Om man bortser från Alaska, där det finns omkring 30 000-35 000 grizzlybjörnar i USA, finns det ungefär 800-1000 sådana i USA. Alla bor i olika nationalparker.

Grizzly i Kanada

I tillägg till dessa finns den kanadensiska stammen på ungefär 26 916-34 150 björnar.[3] Det skjuts ungefär 450 grizzlybjörnar i Kanada varje år, vilket håller stammen på en stabil nivå.

Habitat

Grizzlybjörnen trivs i en mängd olika habitat. Man finner dem ofta i älvdalar, men också i fjäll, tät skog, öppet slättland och på arktisk tundra. Med åren kan det se ut som om grizzlybjörnen har tryckts stadigt mot norr, men det är fortsatt oklart om det beror på den globala uppvärmningen eller mänskliga aktiviteter.

Källor

  1. Brown Bear (ADF&G)
  2. Brown Bear (ADF&G)
  3. COSEWIC Assessment and Update Status Report, s. 39 (PDF)

Se även

Personliga verktyg