Gråbo

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Gråbo (växt))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Gråbo (olika betydelser).
?Gråbo
Koeh-016.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Asterales
Familj: Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte: Malörtssläktet
Artemisia
Art: Gråbo
A. vulgaris
Vetenskapligt namn
§Artemisia vulgaris
Auktor: L., 1753
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Gråbo (Artemisia vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter. Den kallas även buris, bynkastabba(r) [1] (i Skåne), bönrot, gråböna och gråbynke. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.

Artemisia vulgaris

Gråbo blir 1 till 2 meter hög, och liksom kardborre och vitmålla bildar den täta snår. Växten finns utbredd över större delen av norra halvklotet. Sitt namn har den av de undertill vitgrå bladen. Även korgarna, som är små och samlade i rik vippa, är något gråludna. Själva blommorna är mycket små och inte speciellt lysande, de är av brungul eller rödbrun färg; kantblommorna har inte tunnlikt bräm, utan rörformig och 3-flikig krona. På grund av blomkorgarnas oansenliga färg får denna art, liksom andra artemisier, mycket få eller inga besök av nektar- och pollensökande insekter, utan är anemofil eller vindblommig: ståndarmjölet kringsprides av vinden. Den producerar därför rikligt med pollen och eftersom den dessutom sprider pollen länge efter att pollensäsongen är slut för de andra växterna utgör den ett betydande problem för pollenallergiker.

Hela växten, både jordstam och örtstånd, har medicinska egenskaper men även aromatiska och upplevs svagt besk. Den har använts sedan länge som medicinalväxt, och sägs lindra menstruationsbesvär, frossa, sömnlöshet, kramper och epilepsi. Örten sägs ge mer livfulla drömmar, och ett hjälpmedel till att få en lucid dröm.

Källa

  1. Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, s 65 [1]


Externa länkar

Personliga verktyg