Gatukonst
Från Rilpedia
Gatukonst är en sorts obeställd konst i stadsmiljö. Gatukonsten kan ses som en postmodern konstnärlig rörelse. Dess huvudsakliga idé är att invånarna i staden själva tar ansvar för den offentliga utsmyckningen. Av denna anledning uppvisas gatukonst oftast på offentliga områden, såsom gångtunnlar, snarare än privatägda fastigheter.
Innehåll |
Syften
Gatukonstens syften varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sitt egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö.
Gatukonst kan också ha propagandasyften. Väggmålningar med krigspropaganda har varit vanliga i konflikter, till exempel Nordirlandskonflikten och Baskienkonflikten.
Historik
Gatukonsten är en utveckling av graffitikonsten och uppstod under 1980-talet då vissa amerikanska graffitikonstnärer började att tänja på ramarna för graffitin. Samtidigt började unga konstnärer på School of Visual Arts i New York att umgås med och ta intryck av graffitimålare. De använde sig av nya tekniker och material i sitt skapande och laddade sina verk med mer eller mindre tydliga budskap. I och med detta uppstod en ny konstform, gatukonsten. Den sågs först i New York, Paris och Berlin, (John Fekner, Richard Hambelton "the Shadowman", Blek le Rat, Harald Naegeli m.fl.) men spred sig snart till andra städer. Nya generationer gatukonstnärer tillkommer ständigt, som svenske Akay och brittiske Banksy.
Till Sverige kom gatukonsten på 1990-talet och har sedan dess blivit det mest populära sättet att etablera konst i det offentliga rummet. Ett uppmärksammat exempel är rondellhundarna. Benke Carlssons bok Street art Stockholm, om gatukonsten i huvudstaden, gavs ut 2007.
De vanligaste formerna av gatukonst är:
Men konsten kan göra uttryck på många sätt, som pärlplattor, stickade mössor på statyer eller kakel på en vägg.
Olika typer
Konsten är inte enbart målningar. I USA:s urbana områden har det länge varit populärt med s.k. skulpturparker, skrotskulpturer och samlingar av sådana, som ibland som övergått från privat till allmän egendom. Likaså i USA:s storstäder förekommer sedan länge fenomenet "illegal utsmyckning". Det kan röra sig om spontana mosaikbeläggningar av lyktstolpar eller tredimensionella föremål som applicerats på murar och fasader. Också i Europa finns fenoment numera, inte bara som rondellhundar utan också som fågelholkar och andra mindre anonyma skulpturer som smugits in i stadsmiljön.[1]
Se även
Referenser
- ↑ Nygren, Josefin: Ingen reklam, tack! Samtida illegal konst i det offentliga rummet. Inst. för konstvetenskap, Umeå Universitet 2003.
Litteratur
- Playground Sweden, 2007
- Urban Recreation, 2006
- Stencil Graffiti Capital
- Street Art Uncut
- The Art of Rebellion
- Street Logos
- Huber, Joerg: Serigraffitis. Hazan, Paris 1986.
- Robinson, David: SoHo Walls. T&H, N.Y. 1990.
- Treeck, Bernhard van : Street-Art Berlin. S&S, Berlin 1999.
- Banksy: Banging your Head against a Brick Wall. London 2001.
- Manco, Tristan: Stencil graffiti. T&H, N.Y. 2002.
- Carlsson, Benke: Street art Stockholm. Ström, 2007 ISBN 978-91-7126-076-5
- Walde, Claudia: Sticker City: Paper Graffiti Art. Thames & Hudson, 2007. ISBN 978-0-500-28668-5
