Frankfurtskolan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:Adornohorkhab1.png
Frankfurtskolan: Max Horkheimer längst fram till vänster på bild, till höger står Theodor Adorno. I bakgrunden till höger står Jürgen Habermas. Bild från Heidelberg år 1965

Frankfurtskolan (kan sägas ha grundats 1930 när Max Horkheimer blev rektor) växte fram vid Institut für Sozialforschung i Frankfurt (grundat 1923). Institutet bedrev socialvetenskaplig forskning. Den ekonomiska grunden kom från en stor donation av sonen till en tysk-judisk finansman - Felix Weil. Samtliga medlemmar av Frankfurtskolans förstageneration var radikala intellektuella av judiskt ursprung.

Den kritiska teori som omhuldades av Frankfurtskolan tar sin utgångspunkt i den unge Marx' tänkande och dess hegelianska rötter, bland annat så som dessa lästs av Georg Lukács. Det är dock inte den Lenin/marxism som utarbetades i Sovjet, utan en uppgörelse med det borgerliga förnuftet. Samtidigt strävade Frankfurtskolan efter att förena marxistisk analys med Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. De hade ett tvärvetenskapligt perspektiv. De förenade sitt teoretiska synsätt med empirsk socialvetenskaplig forskning. Populärkulturen eller kulturindustrin blev också en del av den tidiga Frankfurtskolans analyser. Horkheimer och Adorno hade en kritisk hållning. De menade att denna industri hade en passiviserande inverkan.

Ledande och kända företrädare för skolan var Max Horkheimer, Theodor Adorno, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Psykologen Erich Fromm var en period knuten till gruppen. Efter att nazistregimen kommit till makten i Tyskland 1933 stängdes institutet i Frankfurt och medlemmarna av Frankfurtskolan var tvungna att gå i exil. Många medlemmar blev då verksamma i USA.

År 1949 öppnades åter institutet i Frankfurt och medlemmarna av gruppen kunde återvända. 1950-talet var en produktiv period för Frankfurtskolan. De producerade exempelvis en inflytelserik studie om "den auktoritära karaktären". 1950-talet blev också ett årtionde då en ny generation - Frankfurtskolans andrageneration - skolades in i teoribildningen. Andragenerationens mest inflytelserike forskare är Jürgen Habermas. Sedan har ytterligare en generation skolats in. Speciellt kan nämnas forskarna Ulrich Beck och Claus Offe. Frankfurtskolans kritiska teori har blivit en inflytelserik - om än kontroversiell - teori i den akademiska samhällsvetenskapliga diskussionen.

Flera av skolans företrädare - i synnerhet Herbert Marcuse - fick stor betydelse för 1960-talets nya vänster.

Externa länkar


Personliga verktyg