Fluoxetin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fluoxetins strukturformel
Fluoxetinkapslar (Merck NM)

Fluoxetin är ett antidepressivt läkemedel av typen selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Det säljs under varunamnen Fontex®, Prozac®, Fluctin® med flera samt som bara Fluoxetin+företagets namn när det kommer till billiga generiska preparat med samma substans. Ett tidigare varunamn är Seroscand, som nu är avregistrerat.

Det fullständiga systematiska namnet för substansen är (RS)-N-metyl-3-fenyl-3-[4-(trifluormetyl)fenoxi]-propan-1-amin.

Fluoxetin tillhör den första generationen SSRI-läkemedel och utvecklades i USA under slutet av 80-talet av Eli Lilly. Det gjorde en enorm succé i USA men blev inte tillåtet i Sverige förrän 1995 under namnet Fontex, vilket ledde till att citalopram hann bli dominerande inom vården.

Medicinen är receptbelagd.

Innehåll

Användning

Medlet används en mängd olika psykiatriska indikationer; främst för att lindra, häva eller förebygga (se profylax) olika former av:


Fluoxetin används även mer experimentellt för att behandla en rad andra tillstånd, exempelvis ADD och ADHD, och är även godkänt för att minska hetsätning och självrensning vid bulimia nervosa hos vuxna då god klinisk effekt påvisats. Skrivs även ut till kvinnor som lider av depression i samband med PMS.[1]

Tillförsel

När ett receptbelagt läkemedel skrivs ut är doseringen avpassad för den som skall ta medicinen. Medicinen skall alltid tas enligt läkarens ordinationer på apoteksetiketten.

Fluoxetin återfinns som tabletter, kapslar och oral lösning med mintsmak.

Patienter under 18 år

Som med alla antidepressiva läkemedel bör försiktighet beaktas vid förskrivning till individer under 18 år, eventuella biverkningar måste balanseras mot det kliniska behovet. Då substansen under namnet Fontex är det enda medlet i EU som (i Sverige av Läkemedelsverket) är godkänt för behandling av depression hos ungdom, används det ofta inom barn- och ungdomspsykiatrin -dock då endast vid medelsvår till svår depression då läkemedelsbehandling är direkt nödvändig, och endast i kombination med psykologisk behandling och mycket noggrann medicinsk övervakning[2].

Generiska preparat (tex. fluoxetin under namn som Fluoxetin Merck NM och Fluoxetin Actavis mfl.) är ej godkända för behandling av ungdom men då dessa räknas in som utbytbara inom apotekskoncernen (se utbytbara läkemedel) så används även dessa i praktiken för behandling av ungdom.

Biverkningar

Vanliga biverkningar av fluoxetin är trötthet, yrsel, överdrivet sömnbehov eller sömnlöshet, sura uppstötningar och en svagt ökad risk för psykoser hos patienter med redan utvecklade psykossjukdomar. Förr ansågs Fontex vara det enda SSRI-preparat som inte gav viktuppgång som biverkning men på senare år har det rapporterats att även Fontex kan orsaka detta.[3]

Ett fåtal patienter har rapporterat en frätande känsla i mag-tarmkanalen.

Fluoxetin har en något låg toxicitet (giftighet) det finns ingen specifik antidot. Symptomen inkluderar illamående och kräkning, vid stor överdosering ofta även kramper, kardiovaskulär dysfunktion, vilket inkluderar allt från asymtomatiska arytmier till hjärtstillestånd, pulmonell dysfunktion och tecken på förändringar i CNS-status, som kan variera från excitation till koma.

Dödsfall i samband med överdosering av enbart fluoxetin har varit ytterst sällsynt men omedelbar läkarkontakt vid all form av överdosering rekommenderas.[4]

Verkningssätt

Depressionssjukdomar anses bero på brist på olika signalsubstanser i hjärnan, huvudsakligen serotonin. Fluoxetin och andra läkemedel ur gruppen SSRI ökar halten av serotonin i hjärnan genom att hämma återupptaget av serotonin i nerverna och kan på så vis korrigera obalansen.

Fluoxetin har mycket lång halveringstid, vilket innebär att det finns kvar i kroppen under lång tid (ca. 5-6 veckor efter det att medicineringen upphört). Detta gör att biverkningar kan kvarstå under lång tid, men det har också den goda effekten att nivån i blodet inte avtar abrupt när man slutar ta medicinen. Därigenom slipper man till stor del de utsättningssymptom som ofta uppstår vid avslutad behandling med andra SSRI.

Interaktioner mm.

Samtidig behandling med MAO-hämmare (tex. Aurorix®) är direkt olämplig då detta kan leda till serotonergt syndrom. Minst 2 veckor bör passera efter utsättning av MAO-hämmare innan insättning av fluoxetin kan påbörjas. Då bruk av MAO-hämmare ska påbörjas efter behandling med fluoxetin är dock situationen en annan då fluoxetin har extremt lång halveringstid och således finns kvar i blodet en längre period; ca. 2 månader bör passera efter avslutat bruk av fluoxetin innan MAO-hämmare kan sättas in. Detta för att riskerna för serotonergt syndrom vid restnivåer av fluoxetin och samtidigt bruk av MAO-hämmare ej är studerade.

Kombinering av fluoxetin och andra läkemedel som specifikt påverkar serotoninsystemet bör undvikas och även samtidigt bruk av linezolid. Stor försiktighet skall iakttas vid samtidig behandling med det blodförtunnande läkemedlet warafarin (Waran®) samt med litium (mot bipolär sjukdom), tryptofan och andra SSRI-läkemedel såsom sertralin då dessa liksom MAO-hämmare kan orsaka serotonergt syndrom vid kombination med fluoxetin, speciellt vid högre doser.

Opioider såsom tramadol (Tiparol), petidin, kodein (Citodon®) mfl. metaboliseras via de receptorer i hjärnan som fluoxetin och andra SSRI-substanser hämmar. Effekten av opioider hämmas därför av fluoxetin och därmed försvagas de smärtlindrande egenskaperna kraftigt av denna typ av läkemedel. Då både smärtlindring och depressionsbehandling är direkt nödvändig bör andra antidepressiva medel än fluoxetin eller andra SSRI övervägas.

Fluoxetin interagerar med en del andra läkemedel genom att hämma de enzymer som bryter ned dem. Halterna av dessa läkemedel kan därför öka om man tar fluoxetin.

Samtidig behandling med Concerta, Ritalin och andra läkemedel med metylfenidat kan hämma effekterna av fluoxetin, varav annat antidepressivt medel bör övervägas.

Varunamn

Det patenterade preparatet går under namnet Fontex® (i Sverige), Fluctin® i Österrike och Prozac® (i USA, Kanada) medan andra företag tillverkat billigare generiska preparat med i stort sett samma substans sedan Eli Lillys patent löpte ut, bla. under namnen Fluoxetin Teva, Fluoxetin STADA, Fluoxetin ratiopharm, Fluoxetin Actavis och Fluoxetin Merck NM. Även om preparaten betraktas som utbytbara inom apotekskoncernen kan vissa sällsynta fall visa på olikheter i effekt mellan de olika preparaten, detta för att patienten reagerar på deras olikheter inom hjälpämnen.

Externa länkar

Kontroverser

Referenser

  1. [1]
  2. Läkemedelsverket
  3. "Fetma - från gen- till samhällspåverkan" av Rössner, S och Lindroos, A-K
  4. FASS


Antidepressiva läkemedel- redigera
Monoaminoxidashämmare (MAOI) Brofaromin, Fenelzin, Iproniazid, Isokarboxazid, Moklobemid, Nialamid, Selegilin, Toloxaton, Tranylcypromin
Dopaminåterupptagshämmare (DRI) Amineptin, Vanoxerin
Melatoninagonister Agomelatin
Noradrenalin-dopaminåterupptagshämmare (NDRI) Bupropion
Noradrenalinåterupptagshämmare (NRI) Reboxetin, Maprotilin
Serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) Duloxetin, Milnacipran, Nefazodon, Venlafaxin,
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) Citalopram, Escitalopram, Fluoxetin, Fluvoxamin, Paroxetin, Sertralin, Zimelidin
Tricykliska antidepressiva (TCA) Amitriptylin, Amoxapin, Desipramin, Imipramin, Iprindol, Klomipramin, Lofepramin, Melitracen, Nortriptylin, Opipramol, Protriptylin, Trimipramin
Tetracykliska antidepressiva Mianserin, Mirtazapin, Maprotilin, Trazodon
Personliga verktyg