Fjärilar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se fjärilsim för simsättet.
?Fjärilar
Påfågelöga
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Anthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Ordning: Fjärilar
Lepidoptera
Vetenskapligt namn
§Lepidoptera
Auktor: Linné, 1758
Underordningar
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Caligo Idomeneus. Fotograf : Jordgubbe.

Fjärilar (Lepidoptera) är en ordning bland insekterna.

Till fjärilarna räknas alla insekter med två par vingar, mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form av en ihoprullad snabel. Vissa primitiva fjärilar har käkar. Utöver dem med vingar finns också några arter, där åtminstone honan saknar vingar.

Fjärilssamlare, som oftast sätter stor vikt vid bevarandet av vingarnas färg och mönster, väljer oftast att artbestämma sina exemplar genom att jämföra dem med bilder i en bok.

Innehåll

Levnadssätt

På grund av det mycket stora antalet arter, är också antalet olika strategier för överlevnad mycket stort. Gemensamt för alla fjärilar är dock att de föds som ägg. Äggen befruktas i samband med att det läggs och tar allt från några dygn upp till flera månader på sig att kläckas.

Ur ägget kommer en liten larv. Fjärilens larvstadium är den tid då fjärilen växer i storlek. De flesta larver äter gröna blad av någon växt, som då kallas fjärilens värdväxt. Andra lever inuti stammen på växter och några arters larver är till och med rovdjur. Eftersom larvens skinn inte kan växa mer än till en viss gräns, måste larven ibland göra avbrott i vegeterandet, för att ömsa skinn. För de flesta fjärilsarter sker detta ca 4 gånger. Mellan skinnbytena talar man om olika larvstadium.

När larven har ätit färdigt och inte behöver växa längre, sker ytterligare en skinnömsning. Denna gång är det inte en ny larv, som kommer fram ur det gamla skinnet. Istället blir insekten en tämligen orörlig så kallad puppa. Förvandlingen kallas förpuppning och föregås hos många arter av att larven spinner in sig i en så kallad kokong. Under puppstadiet är insekten i regel inaktiv. Den kan varken klättra, krypa eller äta. I själva verket kan puppan ses som en övergångsfas från larv till fullbildad fjäril. Även om puppan knappt kan röra sig och absolut inte flyga, kan man tydligt se blivande vingar, ben och antenner med mera.

Slutligen kläcks den fullbildade fjärilen (en så kallad imago) ur puppan. Detta är i sig inget annat än ännu ett skinnbyte men kontrasten mellan puppa och fjäril är om möjligt ännu större än den mellan larv och puppa. Fjärilens viktigaste funktion är att föröka sig. Många arter saknar till exempel helt förmågan att äta. De är bara intresserade av att hitta en eller flera partners att para sig med och om de är honor, måste de också lägga så många ägg som möjligt innan de dör.

Fjäril, ev. en Idea leucone. Fotograf : Jordgubbe.

Systematik

Fjärilarna är indelade i ett stort antal olika familjer (se insektsfamiljer) av vilka många också är representerade i Sverige. Fjärilarna är den näst största ordningen bland insekterna. Totalt finns det ungefär 120 000 arter inom ordningen, varav över 5 000 är förekommande i Europa. Ordningens namn Lepidoptera kommer från grekiskan och betyder "fjälliga vingar". Denna ordning delas upp i omkring 130 familjer. De som sysslar med fjärilssystematik - s.k. taxonomer - lägger vid klassifikationen stor vikt vid hur vingribborna är arrangerade under vingfjällen på en fjäril. Detta kan ofta vara svårt att se, utan att först avlägsna alla vingfjäll och därmed förstöra vingarnas färgmönster.

Dagfjärilar och nattfjärilar

Den grupp man oftast tänker på i samband med fjärilar kallas dagfjärilar. De utgör ett litet delträd, 20 000 arter, mitt i fjärilarnas stora släktskapsträd. De andra fjärilarna kallas nattfjärilar.

Det finns inget enkelt och helt säkert sätt att skilja mellan dagfjärilar och nattfjärilar. Visserligen är dagfjärilarna oftast dagaktiva och nattfjärilarna oftast nattaktiva, men denna regel har undantag. Antennerna är något som i allmänhet skiljer dag- och nattfjärilar åt; alla dagfjärilar har antenner som avslutas med en liten klubba, medan nattfjärilars antenner oftast är fjäderlika hos hanarna och smala och raka utan klubba hos honorna. Ett annat kännetecken som i de flesta fall skiljer dagfjärilar från nattfjärilar är den hållhake, eller frenulum, som kopplar ihop bakvinge och framvinge hos nattfjärilar. Frenulum saknas hos nästan alla dagfjärilar.

Odlade fjärilar

En av våra mest betydelsefulla kulturinsekter är silkesfjärilen (Bombyx mori), som odlats i flera tusen år. För att överhuvudtaget kunna odla fjärilar måste larvernas värdväxter identifieras och odlas, eftersom fjärilar i regel är väldigt kräsna med vilka växter de lägger sina ägg på. Fjärilar kan odlas i forskningssyfte och för att hållas i parker där besökare kan beskåda dem. I vissa delar av världen odlas fjärilar enkom för att släppas ut i stora mängder i samband med bröllop och andra begivenheter. Då artificiellt uppfödda fjärilar släpps ut kan det orsaka olika problem. Det är troligt att de släpps ut långt ifrån sina naturliga habitat, vilket gör att de går en säker död tillmötes då de inte hittar lämpliga växter att lägga ägg och suga nektar från. Uppfödda fjärilar kan, om de släpps ut inom ett område där de naturligt förekommer överföra parasiter och sjukdomar till de naturligt förekommande populationerna och fjärilarnas genetiska material kan blandas med en annan populations, vilket kan ge negativa konsekvenser. Det är också möjligt att vandrande fjärilar kanske inte hittar åt vilket håll de måste migrera för att överleva årstidsskiftningar. På grund av dessa risker har North American Butterfly Association föreslagit ett förbud i USA mot att släppa utt artificiellt uppfödda fjärilar. [1]

Migrerande fjärilar

Kluster av övervintrande monarkfjärilar (Danaus plexippus) i Mexico.

Många arter har ett flytt-beteende, liknande det man finner hos många fågelarter. Det märkliga med fjärilarna är, att det inte är samma individ, som migrerar fram och tillbaka. I vissa fall kan det gå flera generationer mellan en flytt i ena riktningen och en återflytt i andra riktningen. Ett exempel är monarkfjärilen som under sommarhalvåret är vanlig i stora dela av nordamerika men tillbringar vintern i Mexicos bergstrakter där de sitter tillsammans i stora kluster på träd. Monarkfjärilens normala livscykel sträcker sig över ungefär sex veckor, men vinterexemplaren kan leva i vuxen form i upp till sex månader. [2]

Fjärilar som hobby

Även om många nöjer sig med att bara titta på fjärilarna i naturen om sommaren och kanske försöker locka fjärilar till sin trädgård med olika knep, finns det de, som ägnar just fjärilar extra stort intresse. Genom att plantera rätt sorts växter och undvika kemiska bekämpningsmedel går det att skapa en fjärilsträdgård som ger föda åt både larver och fullvuxna fjärilar, vilket ger en möjlighet att studera fjärilens livscykel i detalj.

Fjärilssamlare samlar på fjärilar genom att låta dem torka med vingarna i utsträckt läge. Fjärilarna placeras därefter med nålar i särskilda lådor. De flesta fjärilssamlare är mycket duktiga amatörbiologer med god kännedom om de olika arternas behov och utbredningsområden.

En annan populär typ av hobby är fjärilsodling, som i princip går ut på att föda upp fjärilar från ägg till fullvuxna fjärilar och i bästa fall få dessa att para sig och lägga ägg på nytt.

Källor

  1. North American Butterfly Association. ”There's No Need to Release Butterflies -- They're Already Free”. http://www.naba.org/weddings.html. Läst 24 nov 2008. 
  2. Butterfly World Official guide, broschyr som säljs i ingången till Butterfly World

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg