Fanzine

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Fansin)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Fanzine (även fansin eller fanzin på svenska) är en förkortning av engelskans fan magazine och har sitt ursprung inom science fiction-fandom. Ordet uppfanns i oktober 1940 av Russ Chauvenet.Det första kända fanzinet var The Comet utgivet av Raymond A. Palmer 1930. Flera sedermera kända författare eller redaktörer började som skribenter i fanzines eller som utgivare av egna fanzines, eller bådadera. Ray Bradbury är ett av många exempel. Inom anglosaxisk fandom, liksom inom svensk, fanns två typer av fanzines. (1) De fanniska som inte innehöll amatörnoveller eller artiklar om sf utan handlade om fanens eller andra fans privatliv eller om olika skojfriska mytologier kring desamma. (2) De som var sercon (för serious constructive) och som försökte bli riktiga litterära tidskrifter eller i varje fall imitera sådana. Det uppstod så småningom en grupp till – som närmast var informella fora för professionella författare och redaktörer. Där kunde man hitta insändare av Philip K. Dick, som berättade om vilka droger han provat senaste helgen, eller reseskildringar från författare ute på turné eller som levde ett flackande liv.

Ett fanzine kan allmänt sägas vara en amatörpublicerad/hemmaproducerad tidskrift utgiven av fans med andra fans som främsta målgrupp. Innehållet har i regel anknytning till antingen hobbyn och/eller fanrörelsen. Utgivarna tjänar sällan pengar på utgivningen och bidragsgivare får i allmänhet inte betalt på något sätt. Ursprungligen distribuerades tidningarna spritduplicerade, som blåstenciler eller senare som fotostatkopior. Med dagens layoutprogram, kopieringskvalitet och billiga tryckmöjligheter är det ofta svårare att dra en absolut gräns mellan "amatörpublicerad" och "professionellt publicerad" än det var på stencilernas tid.

En vanlig – dock inte allmängiltig – åsikt är att skillnaden mellan en tidning eller ett magasin och ett fanzin är att fanzinet görs utan vinstintresse och utan att finansieras med annonser. De som förfäktar denna definition hävdar att en publikation inte längre kan kallas ett fanzine då det drivs med vinstintresse. Andra åsikter om detta finns emellertid. Begrepp som prozine och semi-prozine förekommer ibland för att beteckna gränsfall.

Ordet fanzine har spritt sig utanför science fiction-fandom till andra genrer. Det finns numera en uppsjö av svenska och utländska musikfanzin, serie-fanzin, filmfanzin, litterära fanzin, sportfanzin m.m. Vissa bibliotek i sverige har fanzines men det vanligaste sättet att få tag på fanzines är över internet eller i sammanhang där det ämne som fanzinisten skriver om presenteras. Om det är ett fanzine om punkmusik till exempel, då finns förmodligen fanzinet att tillgå på en punkspelning.

Innehåll

Serier

I USA är det en vanligt förekommande åsikt att äkta fanzin främst ska innehålla text, medan seriefanzin ofta kallas för "mini-comics" eller "art-zines". Den amerikanska amatörserietraditionen växte sig stark under 1960-talet med serieskapare som Robert Crumb, S. Clay Wilson och andra i den s.k. underground-rörelsen.

I Sverige har seriefanzin varit en stark alternativrörelse inom den svenska serievärlden i många år. De första kom (troligen) under 1970-talet som ett led i vänsterrörelsen. Under 1980-talet ökade fenomenet i tillväxt och nådde en riktig "boom" under 1990-talet. Denna "folkrörelse i miniformat" har gjort att en mängd serieskapare som inte platsade i det kommersiella standardutbudet har haft möjlighet att utveckla sin egen stil och prångla ut resultatet till ett mindre eller större antal läsare.

Bland de professionella serieskapare som började inom fanzinrörelsen märks Ulf Jansson, Johan Höjer, Åke Forsmark, Lars Andreasson, Johan Andreasson, Gunnar Krantz, Nicolas Krizan, Pidde Andersson, Johan Wanloo, Mats Jonsson, David Liljemark, Daniel Ahlgren, Karna Rusek, Åsa Grennvall, Coco Moodysson och många fler.

Andra, som Mattias Wiberg, Gustaf Skördeman och Zwing är kanske framför allt ihågkomna i seriesammanhang just för sina fanzin.

Flera serieskapare har vittnat om hur de föredrar fanzinpublicering av olika orsaker. Gunnar Krantz är en av dem som återkommit till fanzinvärlden gång på gång även efter det att han blivit professionellt publicerad.

På senare år har flera fanzin blivit internetbaserade, och blivit så kallade webserier.

Seriefrämjandet har i tidningen Bild & Bubbla i över tjugo år tillhandahållit en spalt kallad "Avigserier", där seriefanzin recenseras. "Fanzine-Index 2001" är en förteckning av alla (då kända) svenska seriefanzin utgivna fram till 2001.

Se även

Externa länkar

Collegamenti esterni

Personliga verktyg