Eskatologi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Albrecht Dürer - Apokalypsens fyra ryttare
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Eskatologi är inom olika religioner läran om de yttersta tingen. Inom kristendomens teologi är eskatologin i princip detsamma som förutsägelser om apokalypsen, eller "uppenbarelsen" av Jesu makt vid dennes återkomst, fullbordandet av Guds rike och världens undergång.

Innehåll

Kristendomen

Huvudartikel: Uppenbarelseboken

Inom kristendomen är Uppenbarelseboken i Nya Testamentet det mest kända eskatologiska resonemanget. I Uppenbarelseboken beskrivs Guds slutgiltiga seger över Ondskan, världens förnyelse och Ondskans motstånd före Guds dom. Uppenbarelseboken använder en mängd symboler, som t ex Vilddjurets tal, "666". Eskatologisk undervisning finns även i evangelierna, där Jesus undervisar om sin återkomst vid historiens slut (se Matteusevangeliet 24-25; Markusevangeliet 13; Lukasevangeliet 21) , och i Nya testamentets brev (exv. 1 Thessalonikerbrevet 4-5; 2 Thessalonikerbrevet 2; 2 Petrusbrevet 3). Gemensamt för Nya testamentets syn är att "den yttersta tiden" börjar med Jesu första ankomst, och att detta är Jesu egen undervisning. När han förkunnar att "Guds rike är nära" (Mark 1:15), syftar Jesus bl a på att tiden nu är inne för Guds ingripande i världens historia. Från Nya testamentets perspektiv är allt som händer efter Jesu liv och död en del av "den yttersta tiden".

Kristna rörelser ägnar sig i varierande grad åt eskatologi. Fenomenet är kanske mest utmärkande för stora delar av pingströrelsen, sjundedagsadventisterna och andra frikyrkor. Hos religioner som ligger nära kristendomen utmärker sig Jehovas vittnen och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga för att ha ett starkt eskatologiskt fokus.

Eskatologi kan också förstås som ett visst perspektiv som bidrar till förståelsen av alla jordiska skeenden. Världen ses som, alltsedan syndafallet, stadd på en resa hem till Gud. Skapelsen är, även om den innehåller det som är gott och från början är skapad av Gud, i sin nuvarande form alltid trasig och ofärdig. Detta kommer till uttryck i form av orättvisor, smärta, krig, död, förtryck och annan synd. Det eskatologiska hoppet innebär då en förhoppning och ett löfte - från Guds sida - om att detta inte är beständigt. Lidande och orättvisor är inte en del av Guds goda utan en konsekvens av världens bortvändhet från Gud, avsaknad av Gud. Eskatologin i denna bemärkelse kopplas ofta till tankar om människan som ansvarig medskapare och är viktig inom exempelvis feministisk teologi, ekoteologi och hos teologer som Moltmann och Hauerwas med många, många fler.

Se även Harmagedon.

Se även uppryckandet.

Asatron

Huvudartikel: Ragnarök

Inom asatrons eskatologi kommer världens undergång att föregås av en lång vinter, fimbulvintern, skeppet Nagelfar kommer att siktas ute till havs och Fenrisulven slipper lös. Midgårdsormen släpper greppet om sin svansspets och tar sig upp på land. Världens undergång som sker efter detta kallas Ragnarök.

Zoroastrismen

Huvudartikel: Zoroastrism

Zoroastrisk eskatologi är den äldsta kända eskatologin och har inspirerat både den judiska och kristna eskatologin.

Zoroasterna uppfattar världshistorien som en strid mellan den gode Ahura Mazda (Ormusd) och den onde Anra Mainyu (Ahriman) som varar i tolvtusen år uppdelade på fyra stycken tretusenårs-perioder. Före och efter de tolvtusen åren är tiden oändlig.

  1. De första tretusen åren skapas den osynliga andevärlden.
  2. Under nästa tretusen år skapar Ormusd sina heliga väsen och människoandarna beslutar att förkroppsliga sig för att kämpa mot djävlarna.
  3. Med den tredje tretusenårsperioden börjar striden i världen och människosläktets historia. De gamla iranska hjältarna (urtidspatriarken Yima med flera) strider mot de onda, bland annat den trehövdade draken Dahaka. Vid periodens slut föds Zoroaster (även kallad Zarathustra).
  4. Med Zoroaster inleds den fjärde och sista perioden som är den vi lever i nu.

Den fjärde perioden indelas i tre millennier som var och en avslutas med att en profet föds.

  1. De första tusen åren delas upp i metallåldrarna guld, silver, koppar och järn. Efter tusen år föder en jungfru profetens son som får fromheten att förökas.
  2. Tusen år senare föds en profet som får bönen att förökas.
  3. Efter det sista årtusendet föds en tredje profet, Saosyant (gagnaren, hjälparen).

Före profetens födelse sliter sig draken loss och slukar en tredjedel av mänskligheten. Saosyant uppväcker de döda och alla människor samlas för den slutgiltiga fulländningen. De som begått någon av de tre döddssynderna (högmod, lögn, otro) delar djävlarnas lott och förbränns i världsbranden. Det är möjligt att renas från sina synder genom att undergå reningsstraff (som att förvisas till helvetet och pinas i tre dygn, jämför skärselden inom kristendomen). En meteor smälter malmen i alla berg. Metallen står som ett grunt hav över jorden. De ogudaktiga känner svedan, men för den fromme är det som en ljum mjölk. Nu utkämpas den sista striden mellan Herren och hans änglar och ondskans andemakter. Till sist jagas den onde ned i helveteshålan och förbränns i metallen (i en annan version försätts han i evig maktlöshet). De renade människorna samlas i fröjd på den jämnade jorden. Alla talar samma språk och görs odödliga med hjälp av en helig dryck. Allt blir himmel.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Judendomen

Huvudartikel: Judendom

Inom Judendomen kallas världens undergång acharit hayamim (dagarnas slut). Tumultartade händelser omkullkastar världsordningen och skapar en ny ordning där Gud är allsmäktig.

Enligt Judisk tradition kommer de som lever vid tidens ände få se:

  1. Judar i exil återsamlas i det geografiska Israel.
  2. Israels fiender besegras.
  3. Det tredje Judiska templet i Jerusalem.
  4. Uppväckande av de döda (techiat hameitim), eller uppståndelse.
  5. Vid en tidpunkt kommer den Judiska Messias bli kung av Israel. Han kommer att dela upp Israel enligt de ursprungliga stamindelningarna och Gog kommer att attackera Israel. Striden kräver många dödsoffer men Gud räddar judarna. Det är detta slag som kallas Armageddon. Efteråt kommer ingen ondska finnas kvar och människorna får direkt andlig kontakt med Gud.

Inkariket

Inför Pachakuti renas jorden genom att de onda flyr likt en myggsvärm, alla religioner och vetenskap förenas i sanning.[källa behövs]

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg