Enpartistat

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

En totalitär enpartistat är en stat där ett enda politiskt parti har absolut makt, och oppositionspartier och liknande politiska motståndsorganisationer är mer eller mindre olagliga. Länder som kallat sig socialistiska eller som innefattat demokratiska i landets namn har ofta varit eller blivit enpartistater och styrts av kommunistpartier. Exempel på enpartistater i dag är Folkrepubliken Kina, Kuba och Vietnam, medan Nordkorea de facto fungerar som en enpartistat, även om tre partier formellt är lagliga. Sovjetunionen är ett historiskt exempel på ett berömt enpartisystem, där partiets uppbyggnad motsvarade statsapparaten och översåg denna på samtliga nivåer. Även Tyskland under den så kallade Hitlertiden och Portugal under Salazaråren var enpartistater, under Nazistpartiet respektive Nationell Union.

På många håll i Afrika förekom enpartistater under den ungefärliga perioden 1950-1990, men då det så kallade socialistiska maktsystemet i Östeuropa kollapsade i slutet av 1980-talet tvingades även många, om än inte samtliga afrikanska enpartiregimer på fall.

Även en del demokratiska länder har eller har haft enpartisystem av olika skäl. I Mexico ställde länge enbart PRI upp i allmänna val, trots att andra partier inte var förbjudna. PRI:s metoder var dels att populistiskt anpassa sig efter folkopinionen, dels att köpa över eller kompromissa med oppositionella personer till att ingå i PRI. I Singapore har regeringspartiet People's Action Party och vunnit samtliga val sedan självständigheten 1965, bland annat genom att stämma oppositionskandidater och genom lagar utestänga bl a personer med brottsregister från att ställa upp i val.

Även Tanzania hade ett enda nationellt samlingsparti efter frigörelsen, där olika kandidater hade rätt att driva olika frågor. Allvarliga tendenser till förtryck av oliktänkande är ej kända, men enpartisystemet inbjöd till korruption inom stasförvaltnigen. President Neyrere har i efterhand betraktat enpartisystemet som ett misslyckande, trots de goda intentionerna.

Vissa länder har ett tvåpartisystem där två partier har maktposition, däribland Storbritannien och USA, men till skillnad från enpartistaten är andra partier lagliga i dessa länder, även om de inte ofta har samma framgångar som mindre partier i många andra länder.

Värt att nämna är också att Östtyskland och Polen under kommunisttiden hade flerpartisystem respektiva tvåpartisystem. Detta till trots rådde politiskt förtryck. Antalet partier i ett land kan således inte ses som en mätare på landets politiska frihet.



Personliga verktyg