Dorisk ordning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Exempel på dorisk ordning:
1. Tympanon, 2. Akroterion, 3. Sima, 4. Geison, 5. Mutulus, 7. Fris, 8. Triglyf, 9. Metop, 10. Regula, 11. Gutta, 12. Taenia, 13. Arkitrav, 14. Kapitäl, 15. Abakus, 16. Ekinus, 17. Kolonn, 18. Kannelyr, 19. Stylobat

Dorisk ordning, kolonnordning med två huvudtyper. Den grekisk-doriska och den romersk-doriska ordningen har båda visserligen grekiskt ursprung, men de har utvecklats på olika sätt.

Gemensamt för de båda ordningarna är frisens triglyfer, upptill och nedtill omgivna av mutuli respektive guttae, samt det enkla kapitälet, som huvudsakligen består av en mer eller mindre profilerad ekinus samt abakus. Ekinus (lat. echinus, av grek. echinos, eg. "sjöborre") är den runda kuddliknande platta som tillhör ett doriskt kapitäl och är placerad mellan abakus och kolonnskaftet.

Den grekisk-doriska ordningen saknar bas, och någon sådan föreskrivs inte heller av Vitruvius för den romersk-doriska, men i praktiken har den romersk-doriska till skillnad från den grekisk-doriska alltid bas.


Bevarade byggnader

Ett bra exempel på den grekisk-doriska kolonnordningen är s.k. Concordiatemplet i Akragas (Agrigento) på Sicilien som uppfördes under sista hälften av 400-talet f.Kr.

Personliga verktyg