Zazaiska

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Dimilî)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
zazaiska
Zazaki, Dimili, Kirmanjki, Dimli, Dimilki, So-Bê, Zonê Ma
Talas i Turkiet, Iran,Iraq, Georgien, Kazakstan
Region Östra Turkiet (Bingöl, Elazığ, Tunceli (Dersim) , Diyarbakır, Erzincan, Erzurum, Muş, Sivas, Gümüşhane, Şanlıurfa, och Adıyaman), fläckvis spritt i Mutki, Sarız, Aksaray, Batum, och Taraz
Antal talare 3 miljoner–4 miljoner
Klassificering Indoeuropeiska språk

 Indoiranska språk
  Iranska språk
   Nordvästiranska
    Zaza-gorani

     Zaza
Officiell status
Officiellt språk i -
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 -
ISO 639-2 zza (B)/- (T)
ISO 639-3 [1]
SIL zza, diq, kiu
Regioner i Turkiet där zazaiska talas, uppdelade på tre huvuddialektområden.

Zazaiska, zazaki eller zaza är zazafolkets språk i östra Turkiet. En del språkforskare använder benämningarna dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan två och tre miljoner talare. Det talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtioindenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

Innehåll

Zazaiskans språkliga inordning

Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk

Detta zaza-språk betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av dels kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) entydigt fast: zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsamman med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp, zazaiska bildar däremot tillsamman med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i snävare avseende även uppvisar baluchi.[källa behövs]

Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för, att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zaziska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.[källa behövs]

Zaza-språket uppvisar besynnerliga likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida parthiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.[källa behövs]

Debatt om klassificering

Zazaiska är ett iranskt språk inom den indo-europeiska familjen. Ur talspråklig synvinkel är dess närmaste släktingar mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera förspråkar att zazaiska är en kurdisk (ett annat iranskt språk) dialekt (jämte kumanji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.

Etnologer föredrar följande indelning:[1]

USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsamman med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. [2] Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.[3] Encyclopaedia Britannica anger zazaki som en kurdisk dialekt. [4] Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.[5]

Fonologisk korrespondens i zazaki och andra iranska språk

Initialt v

Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.

Zazaiska Persiska Kurdiska Svenska
v b, g b, g -
va bad ba vind
varan baran baran regn
vac avaz* bêj sjunga, säga
vaz- guriz- bez- springa
velg berg belg löv
veng bang bang, deng röst
ver ber ber framsida
verek berre berx får
vewr berf berf snö
vên, vin bin- bin- se
vir bir bir minne
vist bist bist tjugo
viya bive bi änka
viyal bid bi pil, vide
vam badam behıv mandel
vic- biz- bêz- välja
veyşan gorosne bırsi hungrig
veşn goşn beran bagge[?]
v giyah giya gräs
vıl gol gul ros
velık gorda gurçık kalv
verg gorg gurg uvarg
vurayen gerdiden guherin ändra

avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.

z-ljud

De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zaziska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).

Indoeuropeiska Avestiska Zazaiska Kurdiska Persiska Svenska
*k'/*g' z/s z/s z/s d/h -
*k'erd- zerdeye- zerri dıl* dêl hjärta
*g'hol- zaranya- zerd zêr zer* guld
*g'no- zan- zan- zan- dan- veta
*g'roma zamat- zama zava damad ansa[?]
*eg'om ezēm ez ez* edēm* jag
*bhrg'h- berez- berz bılınd* boland lång
*dek'm dese des deh* deh tio

zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.
edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.
ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.
dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.

c-ljud

Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.

Zazaiska Persiska Kurdiska Svenska
ĵ ž z -
ceni zen jın kvinna
cın- zen- jen- spela musik
cıwiyayış zisten jıyan leva
cınde zende zındi* levande
cor zeber jor upp
cêr zir jêr ner
cı az jı
roc ruz roj dag
vac avaz j säga, sjunga
ercan arzan erzan* billig
vic- biz- z-* välja
pewc- pez- j- tillaga[?]

erzan*, bêz-*, zındi*: kurdiskans erzan, bez och zindi är inlån från persiska.
Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyska Wikipedia.


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zazaki, 23 juni 2008.

Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln

Urval av lingvistisk forskning om zazaiska

Referenser

  • Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
  • Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)

Noter

  1. Ethnolgue on Zazaki classification
  2. The US State Department "Background Note" on Turkey
  3. Kurdish Academy on "Kurdish Language"
  4. Britannica on Zazaki classification
  5. Zazas and Zazaki

Externa länkar

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Zazaiska.

Personliga verktyg