Dikningsbehov

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Dikningsbehov är den dikning som behöver utföras (sett ur produktionssynpunkt) för att marken ska kunna producera optimalt. På många ställen är dikningen eftersatt, vilket redan idag leder till stora ekonomiska förluster för den drabbade lantbrukaren. I framtiden lär de ekonomiska förlusterna öka i takt med den globala uppvärmningen.

Innehåll

Åkermark

På åkermark finns det ett stort uppdämt täckdikningsbehov. Under 1990-talet fanns det ca 2,8 miljoner ha åker i Sverige. Enligt en bedömning från SLU, var ca 1,2 miljoner ha åker (40 %) systemtäckdikad i mitten av 1990-talet. Av dessa tros ca 600 000 ha vara i behov av kompletteringstäckdikning. Dessutom bedöms ca 500 000 ha åker vara i behov av nytäckdikning.[källa behövs] Med dagens takt tar det ca 180 år att täcka behovet.

Även underhållet av öppna diken är starkt eftersatt. Dessa behöver underhållsrensas ungefär vart 5:e år, för att bibehålla sin flödeskapacitet.

Olika jordars dräneringsbehov

Grov sett varierar vattengenomsläppligheten i alven med mellan 0,02-10 m/s.

Naturligt väldränerade jordar

Naturligt väldränerade jordar har en vattengenomsläpplighet som överstiger ca 1 m/s i alven. Dessa jordar har normalt inget behov av en systematisk täckdikning, utan här räcker det ofta med öppna kantdiken samt enstaka ytvattenbrunnar och täckdiken för att dränera ut eventuella surhålor och svackor.

Jordar med dräneringsbehov

Många jordar har dock en vattengenomsläpplighet i alven som klart understiger 1 m/s. Dessa jordar är i behov att en artificiell dränering (täckdikning), för att kunna brukas ordentligt. Lämplig intensitet kan lätt beräknas med Hooghoudts formel.

För jordar med en vattengenomsläpplighet som understiger 0,1 m/s i alven, blir effekterna av enbart täckdikning dålig. För dessa jordar bör täckdikessystemet kompletteras med t.ex. tubulering eller slitsdränering.

Effekter av undermålig åkermarksdränering

Dålig bärighet och ogräsexplosion

Vid en dålig dränering kommer inte lantbrukaren ut på åkern i tid, på grund av dålig bärighet. Detta leder i sin tur att ogräsen kan utvecklas i lugn och ro och få ett otrevligt bra utgångsläge gentemot grödan, när lantbrukaren väl kommer ut på åkern. Dessa ogräseffekter blir extra kännbara inom det s.k. ekologiska lantbruket, där bekämpning med herbicider inte är tillåtet.

Utvintring

Vidare kommer höstsäd och vall att utvintra (speciellt i svackorna), vilket i höstsädens fall kräver insådd av vårsäd. I vallens fall kommer det in osmakliga och t.o.m. giftiga ogräs.

Syrebrist och denitrifikation

Efter kraftig nederbörd under främst sommaren kan syrgasbrist (suboxi och t.o.m. anoxi) lätt uppträda i marken, varpå rötterna kvävs och grödan dör. Då ökar också denitrifikationen på åkern och det dyrbara kvävet går upp i atmosfären.

Markstruktur

Markstrukturen försämras och markpackningen ökar till följd av en undermålig dränering, vilket sänker markens vattengenomsläpplighet. Dessutom minskar rotdjupet, vilket ökar risken för torkskador under torra somrar.

Lantbrukarens ekonomi

En dålig dränering leder till minskad skörd, sämre kvalitetsklassning (och därmed sämre betalt per kg) och kraftigt ökade merkostnader för själva brukningen. Sammantaget får lantbrukaren stora merkostnader men sämre betalt för det han producerar.

Slutsats

Så sammantaget måste nederbördsöverskottet ledas bort illa kvickt - om åkermarken ska kunna brukas på ett effektivt och lönsamt sätt. Detta fodrar en bra dränering på de jordar, som inte är naturligt väldränerade.

Skogsmark

Även i skogsmark finns ett betydande dikningsbehov för att undvika stormskador, syrgasbrist och möjliggöra ett rationellt skogsbruk. Här är framför allt skyddsdikning och allmän underhållsrensning viktig.

Se även

Personliga verktyg