Agutier

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Dasyprocta)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Agutier
aguti
aguti
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Gnagare
Rodentia
Underordning: Hystricomorpha
Familj: Dasyproctidae
Släkte: Agutier
Dasyprocta
Vetenskapligt namn
§Dasyprocta
Auktor: Bonaparte, 1838
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Individer av arten Dasyprocta leporina.

Agutier (Dasyprocta) är ett släkte i ordningen gnagare som omfattar 11 arter vilka lever i Sydamerika.

Innehåll

Kännetecken

Agutierna har slanka kroppar som vilar på långa tunna ben. Frambenen har fyra fingrar och bakbenen, som är väsentligt längre än frambenen, tre stycken. Alla tår är kloförsedda. Pälsen är tät och mjuk och är vanligen mörkt orange eller brunaktig. Buken är däremot vit eller gulaktig. Huvudet sitter på en kort hals och har små runda öron och stora ögon. Svansen är enbart en stump på en till fyra centimeter. Agutier kan nå en sammanlagd längd av 42-62 centimeter och väga från 1,5 upp till 4 kilogram.

Utbredning och habitat

Arterna i släktet återfanns ursprungligen från södra Mexiko till norra Argentina.

Agutier förekommer i olika habitat däribland skogar, tät buskland, savann samt fält och andra odlade ytor.

Levnadssätt

Individer i släktet utmärker sig genom bra förmåga att hoppa långt i ett enda skutt.

Arterna är vanligen dagaktiva. Bara i regioner där människan har många boplatser visar de sig efter gryningen utanför gömstället. De gömmer sig i självgrävda bon och i trädens håligheter eller i tät vegetation.

Arterna vistas på marken. De har genom sin kroppsbyggnad bra förmåga att springa. De är tågångare och rusar iväg vid fara. Agutier skapar stiger från bon till områden med föda genom att trampa ned gräset. När de äter sitter de på sina bakre extremiteter och håller födan mellan sina främre extremiteter.

Individerna lever ensam eller i par. De har revir som de försvarar mot artfränder av samma kön. För kommunikationen har de olika läten, till exempel ett alarmljud som påminner om hundens skällande. För att hota motståndaren lyfter de ryggens hår.

Föda

Agutier är växtätare som livnär sig bland annat av frukter, nötter, blad, stjälkar och rötter. Det finns berättelser om agutier som följer efter primater och som väntar på att något av deras föda faller till marken. Agutier har starka tänder och bredvid de finns nästan inga andra djur vid Amazonfloden som kan öppna skalen av paranöt. Liksom andra gnagare gräver de nötterna ner och på så sätt hjälper de vid paranöttens utspridning.

Fortplantning

De flesta agutier kan para sig hela året. Före parningen besprutar hannen honan ofta med urin vad som förmå honan att dansa. Dräktigheten varar i 100 till 120 dagar och sedan föds ett till två ungdjur, sällan tre. Nyfödda individer bär hår och är borymmare som efter en timme kan gå. Efter cirka fem månader sluter honan att ge di. Ungdjuren jagas bort efter att honan parade sig på nytt. Den äldsta kända individen blev 18 år gammal.

Agutier och människor

Arterna jagas för köttets skull och för deras vana att äta växter från jordbruksmark. Dessutom förstörs deras levnadsområde och därför listar IUCN 6 av 11 arter som sårbar eller stark hotad. Innan Europas nybyggare kom till Amerika infördes några arter av indianerna på de karibiska öarna. Dessa populationer räknas idag som utdöd.

Systematik

Idag delas släktet i 11 arter. Svansagutier bildar ett eget släkte, Myoprocta.

Agutier och svansagutier bildar tillsammans familjen guldharar (Dasyproctidae). Vissa zoologer räknar även pakor (Cuniculus) till familjen men släktskapet är omtvistad.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2008.

Tryckta källor

Externa länkar

Personliga verktyg