Dalhem, Helsingborg
Från Rilpedia
| Dalhem Helsingborg |
|
 Stadsdelen Dalhem i Helsingborg |
|
| Folkmängd (2008) | 4 765[1] |
|---|---|
| Församling | Filborna |
Dalhem är en stadsdel i nordöstra Helsingborg. Den byggdes 1971–1975 som ett led i miljonprogrammet. Den 1 januari 2009 bodde det 4 765 personer i statistikområdet för Dalhem.[1]
I området ligger Dalhemsskolan som stadsdelens grundskola.
Innehåll |
Historia
Under medeltiden bestod området som nu utgör stadsdelen Dalhem av fäladsmark till den nu nästan försvunna byn Filborna. Byn var belägen i korsningen mellan nuvarande Vasatorps-/Välavägen och Hunnetorpsvägen, numera Österleden, och bestod under medeltiden av 18 gårdar med tillhörande marker. Bebyggelsen har genom arkeologiska undersökningar kunnat dateras tillbaka till början av 900-talet. Äldre spår är av mer fragmenterad art och är därför svår att analysera, men på grund av bebyggelsens kontinuitet kan platsen ha varit bebodd ännu tidigare.[2] Spår av människor i området kan språas tillbaka till bondestenåldern.[3] Nordöst om byn löpte en större landsväg från Helsingborg mot Ängelholm och Småland. Här finns ett antal platsnamn: Långshögsåker, Havrehög och Rishög, som kan syfta på gravhögar, i så fall troligen från bronsåldern.[4]
Under 1600-talet tillkom ett kronotorp, kallat Brohuset, vid den bro där landsvägen korsade Välabäcken i den nuvarande stadsdelens norra del. På Skånska rekognoceringskartan från 1815 har bebyggelsen utökats till ett antal torp och där benämns bebyggelsen "Brohusen". När enskiftet började genomföras i Sverige med start vid 1700-talets slut, kom Filborna by successivt att delas upp och gårdar flyttades ut i åkerbygden. Den gård som först flyttades ut från byn var gård nr 16, som styckades upp i två delar. Den ena av dessa delar ses på kartan över Filborna fäladsmark från 1778 ligga på den nuvarande Dalhemsgårdens plats. Gården beskrivs 1818 som bestående av fyra längor i korsvirke. Den kallades från början "Skaden", eftersom det uppenbarligen fanns många skator på gården. Namnet Dalhem fick gården inte förrän 1880 av dåvarande ägaren Nils Andersson.
Norr om Brohusen uppfördes under 1800-talet en större gård, benämnd Brohult, och vid husen uppstod en mindre by, som bland annat hyste lanthandel, vagnmakeri, smedja och snickeri. Vid mitten av 1800-talet styckades en del av Dalhemsgårdens marker i närheten av Berga gård i väst av och såldes till kronofogde Samuel Åberg, som här lät uppföra landeriet Kjellstorp. Landeriet köptes 1861 upp av Petter Olsson, sedermera konsul, som omvandlade mangårdsbyggnaden till ett barnhem för flickor, vilket öppnade 1863. Olsson bidrog kontinuerligt med stora belopp till barnhemmets drift och 1888 lät han uppföra en ny byggnad åt barnhemmet i närheten av den gamla, som omvandlades till sjukhem. Längre åt sydväst från Kjellstorp uppfördes Berga skola, som togs i bruk 1890.
Filborna by och dess marker ingick i Helsingborgs landskommun, som mellan 1905 och 1919 inkorporerades i Helsingborgs stad. Ett helt nytt villaområde uppfördes under 1920- och 1930-talen strax söder om Kjellstorp, vilket utgjorde den första bebyggelsen i området av mer modern karaktär. Gatorna i villaområdet bär genom sina namn prägel av närheten till Berga kasern, som 1912 uppfördes norr om Ängelholmsvägen. Skvadrongatan och Artillerigatan är av uppenbar militär art, medan Kollebergagatan och Silvåkragatan är skvadronsnamn som användes av regementet K5. Den enda gatan som bryter mönstret är Kjällstorpsgatan, efter Kjellstorps barnhem.
Själva stadsdelen Dalhem byggdes ut mellan 1971 och 1975 i anknytning med miljonprogrammet. Inom området hade man planerat för 6 000 nya bostäder. För att området skulle hysa invånare med skilda bakgrund och ekonomiska förutsättningar valde man att använda ett flertal olika byggherrar och olika upplåtelseformer för bebyggelsen. Detta resulterade i en blandad bebyggelse av villor, radhus och flerbostadshus innehållande både hyresrätter och bostadsrätter.
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 4: 2009. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2009.
- ↑ Larsson & Söderberg, sid 71
- ↑ Thomasson, sid 66
- ↑ Thomasson, sid 62
Källor
- Larsson, Rolf & Söderberg, Bengt (2004). Filborna by : Gård och by i ett långt tidsperspektiv. (UV Syd Rapport 2004:26). Lund: Riksantikvarieämbetet. ISSN 1104-7526
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
- Thomasson, Joakim (2005). Drottninghög och Dalhem : Platser att vara stolt över. Helsingborg: Kulturförvaltningen, Helsingborgs stad. ISBN 91-976050-0-X
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
|
|||||||||||
