Dödskallesvärmare

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Dödskallefjäril)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Dödskallesvärmare
Acherontia atropos bl.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Anthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Ordning: Fjärilar
Lepidoptera
Överfamilj: Bombycoidea
Familj: Svärmare
Sphingidae
Underfamilj: Sphinginae
Släkte: Acherontia
Art: Dödskallesvärmare
A. atropos
Vetenskapligt namn
§Acherontia atropos
Auktor: Linné, 1758
Acherontia atropos, Nordisk familjebok.png
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Acherontia atropos

Dödskallesvärmare eller dödskallefjäril (Acherontia atropos) har fått sitt namn på grund av en gulaktig, dödskalleliknande teckning på mellankroppens ryggsida. Grundfärgen är svartbrun med blå-aktig anstrykning, bakkroppen ovan på vardera sidan med sex stora gula fläckar. Framvingarna är ovan svartbruna med gula och vita fläckar och streck, bakvingarna gula med två svarta tvärband. Vingbredden kan uppgå till 130 millimeter.

Innehåll

Larven

Dödskallesvärmarens larv är gul med 7-8 blå snedstreck på kroppssidorna. Det finns även grön och en gråbrun variant. Dess analhorn är gult och taggigt. Den lever på potatisväxten, men angriper även andra solanaceae samt ask och liguster. Den fullvuxna larven är 120-130 millimeter lång.

Puppan

Acherontia atropos puppor

Puppan kan antingen kläckas redan på hösten efter några veckors puppstadium eller så övervintrar den och kläcks först följande vår. Den fullbildade fjärilen påträffas därför såväl på hösten som under våren och försommaren. Vid tillräckligt torra förhållanden kan pupporna klara minus 4 grader celsius i upp till sex månader.

Läte

Både fjärilen och larven frambringar karakteristiska ljud. Fjärilen ett entonigt klagande läte genom sugtungans gnidning mot palperna, larven ett knastrande ljud med hjälp av mandiblerna. Även pupporna har dokumenterats ge ett väsande ljud från sig. Hur detta exakt går till eller hur vanligt det är, är inte känt.

Utbredning

Denna ädelspinnare, den största bland våra skandinaviska arter vi kan bevittna fritt i Sverige, härstammar mest troligen från stora delar av Afrika och hittas generellt under juli till oktober i Europa och under hela vintern i Nordafrika. Det finns exemplar som nått nordliga delar av världen, som till exempel Island, Izvail i Ryssland och svenska områden vid liknande breddgrader. Få exemplar som observerats i Sverige har dock med större framgång lyckats överleva vintrarna, inte ens i de södra delarna av landet.

Bilder

Acherontia atropos Acherontia atropos Acherontia atropos

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Externa länkar

Personliga verktyg