Cold reading

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Cold reading är en teknik som används för att övertyga personer om att man vet mer om dem än vad man faktiskt gör.[1] Tekniken kan med framgång användas av försäljare, förhörsledare, hypnotisörer, andemedier, grafologer, spåmän, astrologer, bondfångare, Pick Up Artists och så vidare.

Innehåll

Definitioner

Reader kallas den som använder sig av cold reading. Sitter kallas den som blir avläst.

Generellt tillvägagångssätt

Readern uppmuntrar sittern att medverka verbalt, exempelvis genom att ställa direkta frågor, frekvent fråga om sittern förstår, överdrivet sökande av visuell kontakt eller ge konkreta instruktioner för hur sittern bör medverka. En vanlig variant på det senare bland bluffande andemedier är att readern instruerar sittern att bekräfta så fort denne känner igen vem som beskrivs. Aktiv medverkan av sittern ger readern större möjligheter att få tydliga avläsningar, men även en sitters fysiska och subtila icke verbala reaktioner som t.ex. höjda ögonbryn, uppspärrade eller tårande ögon, rodnader och så vidare kan ge värdefulla ledtrådar vid cold reading. Aktiv medverkan är således inte nödvändig för att en duktig cold reader ska få fram information av en sitter.

Readerns initiala inställning eller påståenden är oftast av Forer-karaktär. De verkar mer specifika än vad de egentligen är, om man tar hänsyn till sitterns fysiska attribut (ålder, klädsel, frisyr, kön, etnicitet, dialekt, språklig förmåga, kroppsvikt och så vidare). Hur du går klädd och hur du för dig ger försäljare värdefull information om hur de ska behandla dig. Lokala dialekter, frisyr och hygien kan också användas. Flackande blick kan betyda att du ljuger för en förshörsledare och höjda ögonbryn kan tala om för falska siare att de är inne på fel spår. På samma sätt kan falska andemedier lätt gissa att en man i kostym sysslar mycket med affärer eller att en överviktig person har problem med knäna. Efterföljande inställningar, frågor och påståenden kan enligt forer-effekten vara än mer specifika genom att readern använder informationen de redan fått att dra nya mer specifika slutsatser.

Metoder inom cold reading

Barnum-uttalanden

Barnum-uttalanden, som fått sitt namn efter P.T. Barnum, verkar personliga men stämmer in på de flesta. De är mycket vanliga inom cold reading, men har också andra användningsområden såsom horoskop.

Några exempel på Barnum-uttalanden är:

  • "Jag känner att du ibland blir lite osäker, speciellt tillsammans med folk du inte känner."
  • "Du har en låda med osorterade fotografier hemma."
  • "Som liten var du med om en otäck händelse som hade med vatten att göra."
  • "Du har problem med en vän eller släkting."
  • "Siffran 12 kan betyda något speciellt för dig."
  • "Du är inte helt nöjd med din nuvarande arbetssituation."
  • "Din pappa säger att han hade ont i bröstet när han dog."
  • "Du har haft problem med tänderna."

Att ha rätt även när man har fel

Om readern ställer rätt sorts frågor så kommer han eller hon sällan att ha fel, men skulle olyckan ändå vara framme så finns det många metoder som kan rädda situationen. En försäljare som påstått något ogillande kan utbrista i ett -Jag skämtade bara och ett andemedium är kan påstå sig ha flera andar igång samtidigt och att de pratar i munnen på varandra. En annan metod bland andemedier är kolla-upp-det-metoden; Om readern har påstått något som sittern inte känner igen så kan han eller hon be sittern "kolla upp det när du kommer hem", vilket kan skapa en illusion för resterande personer att det ändå är korrekt och att mediet faktiskt har kontakt.

Exempel på cold reading

Andemedier

Två av Sveriges mest kända medier (Terry Evans[2] och Iris Hall[3]) beskylls av Carl von Blixen och Jesper Jerkert för att använda cold reading.

Har du möjligen förlorat en pappa?

Här ställer readern en direkt fråga, får svar och påstår att informationen han eller hon just fick från sittern i själva verket kommer från andevärlden. Exemplet är hämtat från Det okända säsong 3 avsnitt 3 22/2-2006. Det som sägs är översatt från engelskan.

Reader: Jag börjar känna av en man … väldigt starkt och jag vet inte om det är din pappa. Har du möjligen förlorat en pappa? [Direkta frågor är riskfyllda, men formuleringarna "vet inte" och "en pappa" förbereder flyktvägar om pappan skulle vara i livet.]
Sitter: (nickar)
Reader: Ok , det är pappa ... och pappa vill säga dig detta: Vid tiden då jag lämnade detta liv så fick jag inte tid att säga adjö på det sätt jag ville. [Återberättar informationen och broderar ut för att få det att verka som om anden talar.]

Siffran 12

Ett exempel på Barnum-uttalandens användning inom cold reading är siffror som sittern får fylla med mening. Exemplet är hämtat från dokumentären Död eller inte på TV3 2002-11-28 och uppkommer under en storseans. Ett videoklipp innehållande exemplet finns att ladda hem från Anders Åkessons hemsida. Det som sägs är översatt från engelskan.

Reader: Han visar mig siffran 12. Kan du förstå varför han visar mig siffran 12?
Sitter: (nickar och verkar le)
Reader: Ahaaa! Vad är siffran 12 då, min vän?
Sitter: (torkar tårar) En födelse. [Låt sittern fylla siffran med mening.]
Reader: En födelse. OK. Så han visar mig siffran 12 och ger den till dig, så han vet allt om denna födelse och han är där med dig varje steg på vägen, och jag känner att det är väldigt speciellt vad han försöker få mig att känna. Förstår du det? [Återberätta informationen och brodera ut för att få det att verka som om anden talar.]
Sitter: Ja. (snyftande)

Bakomliggande psykologi

Konfirmeringsbias

Konfirmeringsbias innebär inom cold reading att sittern lättare kan övertygas om han eller hon tror på readerns förmåga. Enkelt uttryckt så får träffar mer uppmärksamhet.

Forer-effekten

Forer-effekten innebär att vag information tolkas som mer specifik än vad den är.[4]

Omedveten användning

Den före detta new age-praktiserande Karla McLaren påstår att cold reading kan läras in och användas omedvetet, hon skriver: "Jag förstod inte att jag länge hade använt en form av cold reading i mitt eget arbete! Jag fick aldrig lära mig cold reading och jag avsåg aldrig att lura någon – jag upptog helt enkelt tekniken genom 'kulturell osmos'."[5] Även professorn i psykologi Ray Hyman hävdar att han började tro på sin egen förmåga att spå i händer när han fick positiv respons från sina kunder.[6]

Relaterade tekniker

Hot reading

Hot reading kallas det då information om sittern i hemlighet inhämtats på förhand. Ett exempel på sådan är när ett andemedium observerar publiken före en storseans och sedan under seansen använder detaljer han eller hon snappat upp på förhand.

Referenser

  1. ""Cold reading" is a procedure by which a "reader" is able to persuade a client, whom he has never before met, that he knows all about the client's personality and problems.", Ray Hyman, Cold Reading: How to Convince Strangers That You Know All About Them, Skeptical Inquirer, spring/summer 1977
  2. http://www.vof.se/folkvett/20063terry-evans---mastare-i-cold-reading, Carl von Blixen, Folkvett nr 3 2006
  3. "Visst var det cold reading. Ganska dålig cold reading, skulle jag säga.", Jesper Jerkert, Inlägg på Vetenskap och Folkbildnings forum den 20 augusti 2006
  4. Godtrogenhetens psykologi, Jesper Jerkert, Folkvett, nr 4/2004
  5. Från New Age till skepsis, Karla McLaren, Folkvett, nr 4/2004
  6. Ray Hyman Q&A, Scientific American Frontiers, Fall 1990 to Spring 2000

Externa länkar

(engelska) Stan försöker förgäves förklara cold reading, från South Park avsnitt 615

Personliga verktyg