Från Rilpedia

Carl Birger Hasselrot, född 5 oktober 1842 i Stockholm, jurist, politiker, son till Carl Hasselrot.

Hasselrot blev student i Uppsala 1859 och avlade där 1863 hovrätts- och kameralexamina. Han utnämndes 1876 till assesssor i Göta hovrätt, blev 1877 sekreterare i lagutskottet och t. f. revisionssekreterare samt var från 1880 häradshövding i Ölands domsaga.

Han var ledamot av första kammaren för Älvsborgs län 1880-87 och för Kalmar län (södra delen) från 1889, han hade därunder plats i lagutskottet 1885–87, 1888–1904 (ordförande 1896–1902) samt i särskilda utskottet 1882 för lappfrågan och 1892 (urtiman) i försvarsutskottet.

Hasselrot, som i tullpolitiskt hänseende tillhörde kammarens protektionistparti, av vars förtroenderåd han varit medlem 1894–1907, intog i allmänhet en moderat och förmedlande ståndpunkt samt sympatiserade i beskattnings- och statsregleringsfrågor för de lantmannapartistiska åskådningarna.

Han var ledamot av sjöförsvars- (1880-82), jordbrukslägenhets- (1891–92), hospitals- (1894) och krigslagstiftnings- (1901–02) kommittéerna samt biträdde dessutom i Justitie-, Civil- och Finansdepartementena vid utarbetandet av lagförslag rörande vissa delar av strafflagen, ägostyckning, arbetarförsäkring, stämpelbeskattning och arvsskatt etc.

Hasselrot var även ledamot av kyrkomötena 1883 och 1898. Han kreerades 1903 till juris hedersdoktor i Lund.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl Birger Hasselrot, 1904–1926 ^(Not).