Bredäng
Från Rilpedia
Den här artikeln handlar om Stockholmsförorten Bredäng. För andra betydelser, se Bredäng (olika betydelser).
| Bredäng | |
 |
|
| Bildad | 1962 |
| Stadsdelsområde | Skärholmen |
| Församling | Skärholmens församling |
| Antal invånare | 9230 (2008) |
| Landareal | 209 hektar |
| Kommunområde | Söderort |
| Smeknamn | BRD, Betong Ghettot |
| Stockholmsportalen | Stockholms kommun | |
Bredäng är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till stadsdelarna Mälarhöjden och Sätra, till kommundelen Segeltorp i Huddinge kommun, samt till Fågelön i Ekerö kommun. Räknat till Bredängstorget, är avståndet från Gustav Adolfs torg 11,3 kilometer och från Hornstull 7,8 kilometer. Ytan uppgår till 209 hektar land och 25 hektar vatten. Strandlinjen mot Mälaren är 1500 meter lång. 2008 bodde 9230 personer i Bredäng, varav 5682 (60,4 %) hade utländsk bakgrund.[1]
Innehåll |
Topografi
Bredäng är förhållandevis kuperat, största delen ligger 25 till 50 meter över havet. Bredängsskolan ligger på 62 meter över havet och Bredängshemmet på 67 meter. Längs Mälarens strand finns ett skogsparti och flera badplatser, bland annat Mälarhöjdsbadet.
Historia
Hela området tillhörde en gång i tiden Sätra gård, och namnet är belagt sedan 1628. Ett torp med namnet Bredäng, byggt på 1780-talet, låg tidigare på nuvarande Frimurarvägen 31, men brann ned 1961. Lantbruk bedrevs här fram till 1949.
Jakobsbergs gård var från början också ett torp under Sätra gård, torpet har legat här sedan 1600-talet. Från början hette torpet Ulvgrytet, men döptes i modern tid om till Ålgryte. På 1750-talet arrenderas det av Jacob Graver som lät bygga om torpet till en liten herrgård.
Ett annat äldre hus är Lyran, ett sommarnöje från 1867 som var en träffpunkt för många av 1800-taltes författare, musiker och konstnärer. Byggherre var Carl Limnell, byråchef vid Järnvägsstyrelsen. Här ligger sedan 1960-talet Konditori Lyran.
Det moderna Bredäng
Mellan 1926 och 1956 hette stadsdelen Jakobsberg. 1957 uppgick stadsdelen i Sätra, men från 1962 blev den på nytt en egen stadsdel. Men man ville då ha ett nytt namn för att inte förväxlas med Jakobsberg i Järfälla kommun, och namnet Bredäng valdes. Bygget av det moderna Bredäng påbörjades den 1 september 1962, de första husen uppfördes vid Ålgrytebacken med inflyttning sommaren 1963. Bygget fortsatte sedan fram till 1975. Stadsplanen utformades av Josef Stäck på kommunens stadsplanekontor.
Mellan 1963 och 1965 byggdes 3900 lägenheter, flest 3:or. Nästan hälften av dessa uppfördes av kommunala fastighetsbolaget Svenska Bostäder. Mellan 1965 och 1967 uppfördes 300 radhus och kedjehus. Bredängs centrum invigdes 1965 med femton butiker, ett EPA-varuhus, två banker, apotek, postkontor och frisör. Därtill fanns det i flera år en ungdomsgård.
Bredäng har även en simhall och bibliotek. Även en campingplats, Bredängs camping, finns i västra delen av Bredäng.
Stora skivhus på 8 till 9 våningar dominerar stadsdelen. Dessa är byggda med femtio meters avstånd med park eller lekplats och parkering mellan husen. Miljön kring den centrala stadsdelen är dock till stor del bevarad. I stadsdelens centrum, som firade 40-årsjubileum 2005, ligger tunnelbanestationen Bredäng, som trafikeras av T-bana 2 (Röda linjen), linje 13. Bredängs centrum har trots sin funktionalism och sitt läge kommit att bli slitet och har stor konkurrens från Skärholmens centrum.
Bredängs bostadsbestånd har på senare år rustats upp och nya bostäder med annan upplåtelseform än hyresrätter har byggts. Bredäng ingick i den så kallade Storstadssatsningen för att motverka sociala problem som till exempel segregation.
Kyrkor och församlingar i Bredäng
- Bredängs kyrka, tillhör Skärholmens församling (Svenska kyrkan) och är belägen strax norr om Bredängstorget, vid norra ändan av Bredängs allé.
- Patmosförsamlingen har sina Gudtjänster i Pingstkyrkan i Bredäng (se nedan).
- Pingstkyrkan i Bredäng är en del av Storförsamlingen Filadelfia och ligger vid en av Bredängs "infarter", i hörnet av Skärholmsvägen och södra änden av Bredängs allé. Gudtjänsterna tolkas till olika språk. Vissa dagar håller man samlingar på språket lingala.
- En Rumänsk-ortodox församling har i många är använt Bredängs kyrkas kyrkorum för Gudstjänster och kulturell verksamhet. 2008 pågår planering för ett kyrkobygge på mark belägen vid tunnelbanan i hörnet av Ålgrytevägen och Stora sällskapets väg.
Tunnelbanestationen
Bredäng är en tunnelbanestation inom Stockholms tunnelbana. Den trafikeras av T-bana 2 (röda linjen) linje 13, och ligger mellan stationerna Mälarhöjden och Sätra.
Stationen ligger på en 180 meter lång viadukt över Bredängs Allé utmed Stora sällskapets väg. Den öppnades den 16 maj 1965. Avståndet från stationen Slussen är 9 kilometer.
Konstnärlig utsmyckning: olika pusselbitar och träformer av Lena Kriström-Larson, 1982.
Noter
- ↑ ”Områdesfakta för stadsdelen Bredäng”. Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB. 2009. http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=21701. Läst 18 maj 2009.
Externa länkar
- Bredängs kyrka
- Patmosförsamlingen
- Pingstkyrkan Bredäng
PDF: Rumänsk-Svenska Kulturföreningen Fratia- Områdesfakta Bredäng
Wikimedia Commons har media som rör Bredäng
|
||||||||
