Braxen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Braxen
Status i Sverige: Ej hotad[1]
En braxen
En braxen
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Benfiskar
Osteichthyes
Underklass: Taggfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Karpartade fiskar
Cypriniformes
Familj: Karpfiskar
Cyprinidae
Släkte: Abramis
Art: Braxen
A. brama
Vetenskapligt namn
§Abramis brama
Auktor: L., 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Braxen (Abramis brama) är en art i familjen karpfiskar. Den lever helst i stilla vatten och föredrar sötvatten, men fisken förekommer även i bräckt vatten. Braxen är Södermanlands landskapsfisk.

Innehåll

Utseende

Braxen är som mest upp till 80 centimeter och 11 kilogram tung[2], men då tillväxten är långsam är den oftast betydligt mindre[3]. Fisken är silvergrå, men äldre individer kan få en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan (se bild nedan), men björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör; en tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.[2]

En liten braxen, som ännu inte är stor nog för att duga som matfisk, kallas braxenpanka och braxenflisa.[4] I Finland menar dock svensktalande i Nyland med braxenpanka (lokalt kallad Bliku) en annan art, nämligen Cyprinus ballerius.[4]

Björknans fjäll är också större. Det kan dock vara mycket svårt att skilja dessa arter åt då de ibland hybridiserar.[källa behövs]

Silverfärgad braxen nederst med en björkna överst.

Utbredning

Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Skandinavien finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.[2]

Vanor

Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.[2]

Fortplantning

Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.[2]

Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.[3]

Sportfiske i Sverige

Braxen är populär för mete. Den är inte vanlig som matfisk i Sverige, men säljs rökt i Ryssland. Braxen består av många ben. Det svenska sportfiskerekordet ligger på 7,04 kg. Den största braxen som har fångats i Sverige i yrkesredskap vägde 9,2 kilo och var 82 cm lång; den fångades i Ringsjön i Skåne.

Under sommaren kan man bedriva lyckat braxmete med ett lätt tackal agnat med mask eller majs, eller både och, så kallad "cocktail". Även "casters" (förpuppade maggots) lär vara ett bra bete.

Etymologi

Artnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som bygger på ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa.[5] Därav blir nutida pluralformen braxnar helt naturlig. Den nutida singularformen braxen är troligen bildad för att underlätta uttalet; för en nutida svensk är det något besvärligt att bokstavstroget uttala braxn. Baserat på den fornsvenska roten blir bestämd form singularis helt naturligt braxnen, vilket inte bereder någon uttalssvårighet och går bra ihop med pluralformen braxnar.

Det förekommer ibland en felaktig singularform brax, men det måste klassas som okunnighet hos den som säger "en brax, den braxen, flera braxar.

Synonymer

Entydiga[6]
  • Abramis vetula (Heckel 1836)
  • Abramis argyreus (Valenciennus 1844)
  • Abramis microlepidotus (Valenciennes 1844)
  • Abramis vulgaris (Mauduyt 1848)
  • Abramis gehini (Blanchard 1866)
  • Cyprinus brama (L. 1758)
Tvetydiga[6]
  • Abramis melaenus (Agassiz 1835)
  • Abramis media (Koch 1840)
  • Abramis brama bergi (Grib & Vernidub 1935)
Oviss tydighet
  • Abramis abramis
  • Abramidopsus leuckkartii (Heckel 1836)
  • Abramis leuckkartii (Heckel 1836)
Underarter[6]
  • Abramis brama subsp orientalis (Berg 1949)
  • Abramis brama subsp sinegorensis (Lukash. 1925)
  • Abramis brama subsp danubii (Pavlov 1956)

Externa länkar


Källor

  1. Förteckning över svenska fiskar (pdf)
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  3. 3,0 3,1 Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
  4. 4,0 4,1 Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon. Gleerups, Malmö 1867
  5. Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.
  6. 6,0 6,1 6,2 ZipcodeZoo.com

Se även

Personliga verktyg