Bohus fästning

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bohus slott)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Bohus (olika betydelser).
Bohus fästning
Kungälv, Sverige
Bohus fästning.jpg
Bohus fästning 2005
Byggd: 1308
Konstruktionsmaterial: Granit, tegel
I bruk: 1308-1678
Kontrollerad av: Norge, Danmark-Norge, Sverige

Bohus fästning, ursprungligen Baghahus (1319) efter Baghaholmen som den ligger på, därefter Bahus. Förleden kommer av fornvästnordiska bágr 'besvärlig'. Detta syftar på farleden i Nordre älv nedanför fästningen. Ändelsen -hus betyder 'slott, fäste'. [1] Bohus fästning är numera en ruin, belägen på en hög klippa i Nordre älv, Göta älvs norra utloppsarm, vid staden Kungälv. Har givit namn åt landskapet Bohuslän. Fästningen har varit belägrad fjorton gånger men aldrig blivit erövrad.[2]

Innehåll

Började byggas 1308

Fästningen började byggas år 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson för att betvinga det i närheten liggande Ragnhildsholms fäste, vilket den svenske hertigen Erik Magnusson fått i sitt våld. "Huset" (fästet), som till en början var av trä, blev snart en av Norges viktigaste platser genom att det behärskade gränsfloden Göta älv, och genom allt kraftigare befästningsarbeten av sten också ett av hela Nordens starkaste slott. Bagaholm - den holme på vilken fästet låg - var tingsställe för Vikens lagmansdöme, och hövitsmannen på Bohus hade styret först över södra och senare även över norra delen av det landskap, som efter borgen fick namnet Bohus län.

Betydelsefull roll

Bohus fästning 1658

Bohus kom att spela en betydelsefull roll vid de båda grannrikenas förhållanden till varandra, såväl de fredliga som de fientliga. På Bohus var 1333 den norska herredag samlad som förklarade Magnus Eriksson myndig. Där hyllades 1344 dennes son Håkan till Norges konung, och där mottog 1388 Håkans änka Margareta de svenska stormännens anbud på Sveriges krona. Nyare forskning har klart visat att Dalaborgstraktaten i själva verket utfärdats på Bohus. Året därpå fick kung Albrekt börja sin fångenskap där. På Bohus utsåg en del av Norges stormän Karl Knutsson (Bonde) till norsk kung.

Belägringar

Åren 1455-1456 var slottet en trygg tillflyktsort för danskar och norrmän undan den svenske anföraren Tord Bonde. Sedan den tiden belägrades det många gånger, men blev aldrig taget av fiendehand. Kristian II belägrade det 1531; svenskarna inneslöt det under det nordiska sjuårskriget 1563-70 5 gånger, ivrigast i mars 1566, då Nils Boije och Nils Sture företog fyra stormningar. Vid den sista lyckades svenskarna intaga ett av huvudtornen, "Röde Torn", men sprängdes med detta i luften (Bahusiska smällen).

Foto av modell av Bohus fästning, som den såg ut innan den blev svensk

Slottet hade dock lidit svårt av belägringarna, men sattes åter i stånd; förbättringar och tillbyggnader vidtogs 1595, 1605 och 1645, då svenskarna under Hannibalsfejden beskjutit slottet. Fästningens huvudbyggnader bildade vid denna tid en fyrkant med torn, av vilka det nordvästra (Fars Hatt) var fyrkantigt (senare ombyggt till runt), men de tre övriga (det sydvästra hette "Mors Mössa") antagligen runda. Mitt på västra sidan reste sig "Röde Torn", vilket inrymde kyrkan. Utanverken bildade en oregelbunden sjuhörning. Så såg Bohus ut, när det kom i svensk ägo genom freden i Roskilde 1658 och Karl X Gustav höll sitt intåg där den 30 mars.

Under Gyldenlövefejden råkade det åter ut för en sista belägring, den svåraste av alla. Det ansattes då i nära två månader (25 maj-22 juli 1678) av över 10 000 norrmän under Gyldenløve och skulle ha blivit tvunget att ge sig, om inte Gustaf Otto Stenbock ankommit med hjälp. Det nästan i grund förstörda slottet uppbyggdes på nytt och var till 1700 residens för landshövdingen över Bohuslän, men förlorade mycket av sin militära betydelse eftersom det inte längre var ett gränsfäste. Under Karl XII:s regering flyttades makten över Bohuslän till Göteborg, och han lät också flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund), vilket han ämnade till ett "starkt gränsvärn mot Norge", men efter hans död fick Bohus tillbaka sin bestyckning.

Blev fängelse

fars hatt

Efter detta användes fästningen en tid som fängelse. Borgens mest kända fånge var pietisten och den kristne förkunnaren Thomas Leopold som under sitt liv satt fängslad i 42 år, därav 32 år på Bohus fästning, men även i Kalmar och Stockholm, för sina påstådda irrläror. 1789 var Sverige i ekonomiska svårigheter, och Kungälvs borgare fick då rätt att ta byggnadssten därifrån; i samband med detta beslöts att fästet skulle rivas ned. Det enda som sparades var tornet Fars hatt. Raseringsarbetena förbjöds visserligen 1796, men Kungälvsborna fick redan nästa år åter rätt att förse sig med sten, och på 1800-talet försökte man bygga om Fars hatt till en kvarn, tills Karl XIV Johan satte stopp för vidare förstörelse år 1838. Omfattande utgrävnings- och konserveringsarbeten utfördes åren 1898-1904. År 1934 inleddes ett omfattande renoveringsarbete, och bland annat uppförde man huvudporten igen. Den renoveras än idag.

Det finns ett känt hotell i Kungälv som heter Fars hatt som är uppkallat efter tornet.

Idag ett populärt turistmål

Entrén till fästningen.

Idag är Bohus fästning öppet för allmänheten mellan april och september, och är ett populärt turistmål under sommarsäsongen. Bland annat kan Thomas Leopolds cell besökas. I juli hålls sen ett par år tillbaka en medeltidsfestival på fästningen, Kungahälla Medeltidsdagar,[3] som har vuxit sig till Sveriges näst största medeltidsfestival. Den hålls varje år fredag till söndag vecka 29 och samlar medverkande från Sveriges artistelit. Historikern Curt Weibull skriver i ett bidrag till historia kring Göteborg:


Landet vid Göta älvs mynning - det gamla nordiska gränslandet - är en de döda städernas och fästningarnas dal. Av alla de städer och fästningar, som före Gustav Adolfs Göteborg byggts här, ger i våra dagar endast Bohus slott en erinran om svunna tider. I mäktig storhet reser sig ruinerna av Bohus - en norsk, dansk och svensk fästning - över Göta älvs mynning.

— Weibull 1967, s. 65

700-årsjubileum 2008

År 2008 firade fästningen 700-årsjubileum. Den hade då varit längre i svensk ägo än i norsk.

Se även

Referenser

  1. Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 42
  2. Leif Törnquist: Svenska borgar och fästningar, Medströms bokförlag, Falkenberg 2007. ISBN 978-91-7329-001-2. 
  3. Medeltidsdagarna

Källor

  • Curt Weibull, "Landet vid Göta älvs mynning", i Historia kring Göteborg. Red: Hans Andersson. Wahlström & Widstrand: Stocholm 1967
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bohus, 1904–1926 (Not).

Externa länkar

Koordinater: 57°51′43″N 11°59′58″O / 57.86194, 11.99944

Personliga verktyg