Från Rilpedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Göteborgs Stad Biskopsgården. (Diskutera)

Biskopsgården är en stadsdel och ett primärområde på Hisingen i Göteborg och tillhör stadsdelsnämnden Göteborgs Stad Biskopsgården. Stadsdelen hade 25 589 invånare år 2005^[1].

Innehåll 1 Bakgrund 2 Trafik 3 Miljö och grönområden 4 Historia 5 Externa länkar 6 Källor 6.1 Webbkällor

Bakgrund

Biskopsgården är sedan 1950-talet en citynära förort till Göteborg. Stadsdelen har under 1980- och 90-talen renoverats och moderniserats. Bebyggelsen ligger vackert inplacerad i den ofta höglänta terrängen, och många bostäder har vidsträckt utsikt över staden i öster eller skärgården i väster. Förutom välplanerade lägenheter finns vacker grönska och fina promenad- och cykelstråk. Spårvagnar går var femte minut och tar cirka 15 minuter in till city.

Panorama

Panoramabild över östra Göteborg från utkikspunkten vid Väderbodarna i Biskopsgården

Biskopsgården har drygt tjugofem tusen invånare, varav många med rötter i andra länder. En mångfald av språk och kultur utmärker stadsdelen vilken skapar nya relationer, nya konflikter och nya möjligheter. Bra boende och arbete åt alla, är viktiga mål för de utvecklingsinsatser som görs av Göteborgs Stad Biskopsgården. Stadsdelen är inte primärt ansvarig för dessa områden men frågorna är grundläggande för att lösa kärnuppdragen. Andra viktiga framtidsfrågor är folkhälsoarbete och att stimulera ungdomar till utbildning.

^[2]Stadsdelen Biskopsgården består av fem primärområden:

1. Södra Biskopsgården,
2. Norra Biskopsgården,
3. Länsmansgården,
4. Svartedalen och
5. Jättesten.

Trafik

I Biskopsgården går spårvagnslinjerna 5, 6 och 10. Även buss 27 & 29.

Miljö och grönområden

Husen i Biskopsgården är ritade av dåtidens berömda arkitekter, ett exempel är Helge Zimdal som ritat hus i Södra Biskopsgården. Stadsdelen är också en grön stadsdel med stora friluftsområden tillgängliga för många hisingsbor.

Historia

Södra- och Norra Biskopsgården omfattade ursprungligen cirka 150 hektar. Här uppfördes 1955-60 omkring 7 700 lägenheter, varav 120 i tvåvånings radhus. Flerfamiljshusens totala våningsyta var 1965 ungefär 650 000 kvadratmeter och folkmängden cirka 25 000 personer. Den norra delen - Länsmansgården - började byggas 1963 och stod klart 1966. Dess areal var då cirka 100 hektar och antalet lägenheter omkring 2 800 med en våningsyta av närmare 245 000 kvadratmeter. Folkmängden beräknades till omkring 9 000 personer. Området i den östra dalgången - Svartedalen - omfattade cirka 50 hektar. Bebyggelsen påbörjades under 1965 med cirka 600 lägenheter i flerfamiljshus. Våningsytan uppgick till 50 000 kvadratmeter.^[3]

Området är uppbyggt kring tre större torg, Friskväderstorget, Vårväderstorget och Länsmanstorget. I södra Biskopsgården finns ett mindre lokalt torg - Väderlekstorget. Stadsdelen har namn efter ett hemman i Lundby by, vilket är omnämnt första gången 1600. Antagligen var det förr ett biskopsgods. ^[4]

Biskopsgården är även ett trafiktorg vid slutet av Hjalmar Brantingsgatan, som utgör huvudinfart till stadsdelen med samma namn. Gatunamnen i området Biskopsgården har alla med väder att göra - som tillexempel Dimvädersgatan, Godvädersgatan etc.

Biskopsgården utgjorde förr gränsland mellan Sverige och Norge. Fornminnen berättar om tidiga bosättningar och ceremonier. I väster gick fram till 1658 riksgränsen mot Norge. På vikingatiden var Stora Vette riksgränssten mellan de båda länderna.

Externa länkar

• Göteborg stad Biskopsgården

Källor

1. ↑ Statistisk årsbok Göteborg
2. ↑ Statistisk årsbok Göteborg
3. ↑ Göteborg bygger, utgiven av Stadsbyggnadskontoret i Göteborg 1965, s. 64-66
4. ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, utgiven av Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, 1923, del II, s. 100

Webbkällor

• Statistisk årsbok Göteborg