Från Rilpedia

Bichon frisé

Rasgrupp

SKK: Sällskapshundar FCI: Grupp 9 Sällskapshundar, Sektion 1 Bichon och närstående raser

Ursprungsland

Belgien

Rasklubb och -standard (länk)

Bichon Frisé Ringen

Bichon frisé är en liten hundras, som påminner om pudlar. De har lockig, vit päls och väger mellan 3 och 8 kg. Rasen är närmast släkt med Bichon havanais, Bolognese och Malteser.

Historia

Rasen har funnits sedan medeltiden, men dess exakta ursprung är osäkert, men att den kom från medelhavsområdet är troligt. Ända sedan renässansen har rasen varit känd som Bichon teneriffa. Spanska sjömän tog nämligen med sig denna medelhavshund till Teneriffa, den största av Kanarieöarna.

När den senare förenades med fastlandet igen blev den en ”gullgris” för italienska och spanska adeln. Rasens tidiga popularitet märks bland annat på att den togs till Frankrike som krigsbyte under den franska invasionen av Italien på 1400-talet. Under Frans I (1515- 1547) kom Bichonen att vara en överklass-hund i franska hovet. Toppen av populariteten kom ändå under Henrik III (1574 –1589). Han tyckte om att alltid vara nära sina älskade hundar och lät tillverka en korg som han bar runt sin hals för att bära dem med sig. På det här sättet gick han sedan runt i sina gemak och arbetsrum och tog sig av sina kungliga sysslor, alltid med sina hundar närmast sitt hjärta. Kvinnorna i det kungliga sällskapet blev ”smittade” av kungens idéer och utsmyckade sig själva med små hundar, endera under ena armen eller insvept i en sjal. Hundarna blev behandlade som om de var av kungligt blod och överöstes med kärlek och uppmärksamhet.

Bichonens popularitet syns på en mängd olika tavlor av spanska mästare, bland annat Francisco de Goya. Genom tiderna har konstnärer målat av sina egna hundar eller de raser som varit mest populära bland överklassen. Genom de senaste århundradena har nutidens Bichon frisé blivit avbildad utav olika europeiska konstnärer. Rasen finns på oljemålningar och på fina porslinsfigurer, som blivit bevarade genom åren på konstmuseer. Under Napoleon III (1852 – 1870) blev Bichonen igen likså populär som vid de kungliga hoven, men dess popularitet sjönk något under 1800-talets slut. Nu blev den en ”allemanshund”. Om det inte varit för en handfull personers intresse av att bevara rasen under början av 1900-talet, hade inte Bichon frisén varit det den är idag. Under denna period hamnade hundarna på gatan, där de infångades och tränades till cirkushundar.

Numera registreras i Sverige cirka 450 Bichon frisé per år

Temperament

Bichon frisé är en livlig och lekfull liten hund som rör sig med stolt buret huvud. Den är anpassningsbar och livlig. Tidigare i Europa visades alltid Frisén i oklippt skick, inte olik en så kallad ”dvärgsilkespudel”. Mrs Bernice Richardson fick idén att klippa hunden så att rasens proportioner och ögon framhävdes. Detta mode gav genklang och främst pudelmänniskorna förfinade och vidareutvecklade presentationen av bichon frisén.

Utseende

Den ymniga, silkesmjuka och lockiga pälsen är längst på öronen, som hänger tätt intill kinderna, och på svansen som är böjd över ryggen. Nospartiet skall inte vara för långt, och nostryffeln skall vara svart. Ögonen är är mycket mörka och runda med mörkpigmenterade ögonlockskanter. Benen skall vara tämligen korta, men de får inte vara så korta att hunden ser lång och lågställd ut. Mankhöjden är 25 till 30 cm och vikten ligger mellan 4 och 6 kg.