Avicenna

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Avicenna (latinsk form av arabiska Ibn-Sina, ابن سينا, eller Abu Ali Sina, ابوعلى سينا), född omkring 980, död i juni 1037, var en persisk läkare, filosof, poet och vetenskapsman.

Avicenna författade den medicinska encyclopedin Canon (Qânûn), som kombinerade det antika medicinska arvet från Galenos med traditionell arabisk läkekonst. Det blev ett standardverk i Europa under högmedeltiden och var betydelsefullt för att återetablera det antika vetandet inom medicin.

Biografi

Avicenna föddes omkring 980 i Afsana nära Bukhara i Turkistan, nuvarande Uzbekistan. Under sitt liv verkade han vid flera persiska furstehov och skrev 450 böcker, vilka huvudsakligen var medicinska och filosofiska verk. Han dog i Hamedan i dagens Iran.

Vetenskap

Avicenna tolkade systematiskt den del av den antika grekiska vetenskapen som bevarats i den islamiska kulturkretsen.

Han var den förste filosof att skilja mellan essens (vad något är) och existens (att något är). Han menade att de är två olika ting, med undantag av Gud där de sammanfaller. Han räknade med en substantiel själ, som kan överleva den kroppsliga döden, men förnekade kroppens uppståndelse. Dessa läror väckte häftig kritik hos al-Ghazali, vilket ledde till en stagnation i den islamska filosofin efter Avicenna.

Mest berömd är Avicenna för sin medicinska encyklopedi, Qânûn, med vilken Avicenna etablerade vad som senare under lång tid skulle bli normen för medicinsk undervisning och praktik också i Europa.

Avicenna räknas som en av läkekonstens stora.

Inflytande

Avicenna spelade en avgörande roll för den islamiska upplysningsfilosofin. Han var också betydelsefull för Europa genom att förmedla det antika kunskapsarvet.

George Sarton kallade honom för den mest kända vetenskapsmannen inom islam. Han har även kallats "den moderna läkarvetenkapens fader".

v • d • r Persisk litteratur Klassisk Zarathustra (Gatha, ca 1700 f.Kr) • Barbad (600-talet e.Kr) • Rudaki (d. 941) • Ferdowsi (Shâhnâméh, 935–1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (980–1037) • al-Ghazali (1058–1111) • Nizam al-Mulk (1017–1092) • Manuchehri (d. 1040) • Omar Khayyam (1048–1122) • Hujwiri (d. 1077) • Hamadani (1098–1131) • Suhrawardi (1155–1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Attâr (1140–1230)) • Nezami (1141–1209) • Shams al-din Tabrizi (d. ca. 1248) • Jalal al-din Rumi (1207-1273) • Fakhr al-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (1184–ca 1292) • Kermani (1280–1352) • Hafez (1320–1388/1390?) • Jami (1414–1492) • Fuzûlî (1483–1556) I modern tid Iqbal (1877–1938) • Ahmad Kasravi (1890-1946) • Muhammad-Taqi Bahar (1884-1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (1892–1997) • Nima Youshij (1896–1959) • Sadegh Hedayat (1903–1951) • Bozorg Alavi (1904–1997) • Ahmad Shamlu (1925–2000) • Parvin E'tesami (1906–1941) • Forogh Farrokhzad (1935–1967) • Mina Assadi (1943-) • Shahrnush Parsipur (1946-) • Jila Mossaed (1948-) • Robab Moheb (1953-) • Mana Aghaee (1973-) Iranister, översättare och litteraturvetare Iraj Afshar • Shirzad Aghaee • Peter Avery • Fateme Behros • Hans Bethge • Mary Boyce • Edward Browne • Ashk Dahlén • Ali Akbar Dehkhoda • Richard Nelson Frye • Akbar Golrang • Eric Hermelin • Anders Hultgård • Carina Jahani • Dariush Kargar • Davoud Monchi-Zadeh • Parviz Natel-Khanlari • Reynold A. Nicholson • H.S. Nyberg • Claus V. Pedersen • Ebrahim Poordavood • Zabihullah Safa • Ahmad Tafazzoli • Finn Thiesen • Bo Utas • Geo Widengren • Stig Wikander • Ehsan Yarshater