Asblomssläktet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Asblommesläktet
Jätteasblomma (S. gigantea)
Jätteasblomma (S. gigantea)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Gentianales
Familj: Oleanderväxter
Apocynaceae
Underfamilj: Asclepiadoideae
Släkte: Asblommesläktet
Stapelia
Vetenskapligt namn
§Stapelia
Auktor: Linné, nom. cons.
Arter
Gul asblomma (S. gettliffei )
Jätteasblomma (S. gigantea)
Klockasblomma (S. leendertziae)
Liten asblomma (S. flavopurpurea)
Rödbrun asblomma (S. rufa)
Skålasblomma (S. unicornis)
Stjärnasblomma (S. hirsuta)
Stor asblomma (S. grandiflora)
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Asblommesläktet (Stapelia) är ett släkte i familjen oleanderväxter med cirka 45 arter från södra Afrika. Släktet är närstående ordenstjärnorna (Orbea).

Släktet innhåller små suckulenta buskar. Stammarna är fyrkantiga och nästan alltid upprätta, vanligen enfärgat gröna eller rödaktiga beroende på ljusintesitet. Endast i sällsynta fall är stammarna fläkiga. Kanterna bär knölar eller utväxter. Bladen är rudimentära, 1-6 mm långa, kortlivade och lämnar ett litet ärr i spetsen av varje utväxt. Storblommiga arter får sina blommor nära basen på stammarna, medan småblommiga kan få blommor varsom helst på stammarna. Blommorna är stjärnlika och varierar i storlek från 6-400 mm i diameter. De flesta arterna är en obehaglig doft, men några arter är väldoftande. Blommorna har en yttre och en inre bikrona. Frukten är en kapsel. Varje frö har silkeshår i kanten som gör att de kan spridas för vinden.

Namnet Stapelia hedrar den holländske botanikern och fysikern Johannes B. van Stapel, som dog 1636.

Personliga verktyg