Artur Lundkvist

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ej att förväxla med Artur Lundqvist, politiker.

Artur Lundkvist, född 3 mars 1906 i Hagstad i dåvarande Kristianstads län, död 11 december 1991 i Solna i Stockholms län, var en svensk författare och litteraturkritiker. Han var ledamot av Svenska Akademien från 1968. År 1936 gifte han sig med Maria Wine.

Innehåll

Biografi

Artur Lundkvist föddes i Hagstad i Oderljunga, som numera ligger i Perstorps kommun. Vid tre års ålder flyttade familjen till Toarp och när Artur var 18 år flyttade man till Tyringe.

Som barn hade Lundkvist läsning som sitt stora intresse och där fyllde skolbiblioteket en stor roll. Han promenerade också gärna i skogarna runt hemmet. I hans senare litterära produktion syns tydliga spår av hans naturintresse. Lundkvist gick igenom sexårig folkskola och senare utbildning på Birkagårdens Folkhögskola i Stockholm.

Lundkvist bestämde sig tidigt för att bli författare och skickade sina alster till olika förlag och tidningsredaktioner. Ibland blev något antaget och arvoderat.

År 1926 flyttade Lundkvist till Stockholm och kom där i kontakt med andra unga författare som försökte göra sig ett namn eller redan hade börjat bli kända, exempelvis Harry Martinsson, Ivar Lo-Johansson, Karin Boye, Sven Stolpe och Eyvind Johnson. Han debuterade 1928 med diktsamlingen Glöd.

Lundkvist ville förnya språket, skapa en gränsöverskridande litteraturgenre och till följd av detta blev han intresserad av den dåtida konsten, främst surrealismen. Sitt intresse för konst uttryckte han i böckerna om Goya och Bosch. I hela sitt liv var han öppen för nya vägar inom litteraturen samt inom film- och bildkonsten. Katarina Frostenson kallade honom för "upptäcktsresande i synliga och osynliga världar".

På egen hand lärde sig Lundkvist, med hjälp av ordböcker, läsa och hjälpligt tala engelska, franska och spanska. Han översatte, introducerade och recenserade nya författare från Spanien, Latinamerika, Sydafrika med flera länder och många av dessa författare har senare, sannolikt på hans inrådan, fått Nobelpriset i litteratur. Han var medarbetare i bland annat Stockholms-Tidningen, Dagens Nyheter, Ord och Bild och BLM.

År 1936 gifte sig Lundkvist med Maria Wine, som med tiden blev en betydande poet och hans trogna följeslagare på resor världen runt. Han var bland annat i Indien, Egypten, Spanien och Sydamerika. Alla hans resor resulterade i litterära verk.

Artur och Maria Lundkvist var i Agadir under den svåra jordbävningen 1960 och denna upplevelse ledde till att han skrev diktsviten "Agadir". På initiativ av universitetet i Agadir anordnades 1997 ett seminarium för att hylla minnet av jordbävningens offer och Artur Lundkvist.

Artur Lundkvist var oerhört produktiv; utöver poesi och reseskildringar skrev han historiska romaner och noveller, sammanlagt omkring 80 böcker, samt artiklar i tidningar och tidskrifter. Han skrev snabbt och kallade sig själv en "verbmänniska". Hans stora inflytande som internationell introduktör har över världen medfört ett intresse för hans diktning och hans verk finns översatta till ett trettiotal språk.

Artur Lundkvist avled den 11 december 1991 i Solna, där han varit bosatt större delen av sitt vuxna liv.

Artur Lundkvists och Maria Wines stiftelse köpte 1991 Artur Lundkvists födelsehem i Hagstad. På gården, som restaurerats under 1994 och 1995, finns en permanent Artur Lundkvist-utställning. Boningshuset bebos under sommarhalvåret av författar- och konstnärsstipendiater.

Politiskt engagemang

Artur Lundkvist var drivande inom den tredje ståndpunkten, där svenska intellektuella sade sig ta avstånd från det kalla krigets krav på att ta ställning. Emellertid var Lundkvist aktiv i styrelsen för det regimtrogna, prokommunistiska Förbundet Sverige-DDR. Han var också aktiv i Svenska Fredskommittén, den svenska sektionen av den sovjetiska frontorganisationen Världsfredsrådet.[1] År 1958 mottog han den sovjetiska utmärkelsen Lenins fredspris.

Bibliografi (i urval)

  • Glöd 1928 (lyrik)
  • Negerkust 1933 (reseskildring)
  • Nattens broar 1936
  • Sirensång 1937
  • Eldtema 1939 (prosadikter)
  • Ikarus' flykt 1939 (essäer)
  • Skinn över sten 1947 (lyrik)
  • Fotspår i vattnet 1949
  • Indiabrand 1950
  • Vallmo från Taschkent 1952
  • Malinga 1952
  • Liv som gräs 1953
  • Darunga, eller Varginnans spår 1954
  • Den förvandlade draken 1955
  • Vindingevals 1956
  • Så lever Kuba 1965
  • Snapphanens liv och död 1968
  • Himlens vilja 1970 (om Djingis Khan)
  • Krigarens dikt 1976 (om Alexander den store)
  • Färdas i drömmen och föreställningen 1984

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. Häggman, Bertil (1991). Medlöparna. Stockholm: Contra, 74. ISBN 91-86092-22-7. 

Se även

Externa länkar


Företrädare:
Gunnar Ekelöf
Svenska Akademien,
Stol nr 18

1968-1991
Efterträdare:
Katarina Frostenson
Personliga verktyg