Arkeoastronomi
Från Rilpedia
Arkeoastronomi är det tvärvetenskapliga studiet av forntida kulturers observationer av och föreställningar om himlafenomen.
Arkeoastronomi granskar människans världsbild och dess utveckling före teleskopens användning, de äldsta astronomiska observationerna i ett förhistoriskt Europa, Egypten, Mesopotamien, antikens Grekland och Italien. Den behandlar också europeisk astronomi under första årtusendet vt, islamisk världsbild och vetenskap. Läran om himlakropparna i Östasien, astronomiska föreställningar i Indonesien, Australien och Polynesien behandlas likaså. Vidare behandlas prekolumbiansk kosmologi hos mayakulturen, aztekerna och inkafolket, stjärnskådning hos Nordamerikas ursprungsbefolkning och vissa delar av Afrika, stjärnhimlen som den naturliga kalendern och nattens kompass, stjärnbilderna och deras namn. Himmelens bild samt stjärnor och tideräkning på Island och bland inuiter och samer hör också hit.
Arkeoastronomi har det mesta gemensamt med disciplinen etnoastronomi, som också studerar myter och tidig vetenskap i olika kulturer. Här fokuserar man på astronomins roll i framväxten av en världsåskådning inom olika kulturer. Utifrån dagens moderna astronomi söker man perspektiv på denna utveckling. Speciellt betonas sambandet mellan himmelska fenomen och myter i forntidens civilisationer samt att kunskap, myter och sägner om världsalltet skiljer sig mellan och inom olika kulturer beroende på plats, samhällsskikt och kontakter mellan olika civilisationer.
Denna vetenskap använder många olika källor, bland annat forntida astrologiska skrifter, kalendrar och monument. Trenden vid studier såväl av dokument som i fält är att specialister på egna discipliner inom astronomi, arkeologi, etnografi, kalligrafi, historia, filosofi, psykologi, sociologi, religionsvetenskap med flera engageras i samordnade aktioner, snarare än att som traditionellt enstaka forskare söker behärska hela området. Den ställer alltså stora krav på tvärvetenskap.
Arkeoastronmin har ingen sådan ambition, men samlar så väl seriösa forskare som forskare som främst sysslar med pseudovetenskap[1]. För etnoastronomin gäller vetenskaplig metod.
Innehåll |
Några platser av arkeoastronomiskt intresse
- Ales stenar, Kåseberga, Österlen, Skåne
- Nabta Playa, Nubiska öknen, Egypten
- Forntida Egyptens pyramider
- Newgrange, Knowth Irland
- Skeppssättningar
- Arkaim, Ryssland
- Ballochroy, Skottland
- Carnac, Frankrike
- Stonehenge triliter och andra
- Megalitiska monument synbart uppradade mot celesta kroppar eller händelser
- Gosecks solcirkel
- Cahokia Mounds, Illinois
- Chaco Canyon, New Mexico; orienteringar, inriktningar, uppradande
- Chichen Itza, Yucatan; El caracol, “observatorium”
- Monte Alban, Oaxaca; zenit tub
- Teotihuacan, Mexiko; kors-hackade? cirklar som översikts-markörer
- Uxmal, Yucatan; Venus inriktning av "Guvernörspalatset"
- Xochicalco, Morelos, Mexiko; zenit tub
Artefakter som belyser arkeo- och etnoastronomi
- Forntida kalendrar baserade på astronomiska observationer
- Antikytheramekanismen, en mekanisk astronomisk kalender
- Nebra-skivan, himmelsskiva från bronsåldern
- Kinesiska kalenderspeglar
- Aztekkalenderns solsten och andra
- Artificella monoliter
- Armillarsfär
- Astrario av Giovanni De' Dondi
- Astrolabium
- Astronomiskt ur
- Orreri
- Planetarium
- Torquetum
Referenser
- Ruggles, Clive; Astronomy in Prehistoric Britain and Ireland
- Thom, Alexander; Megalithic sites in Britain (Oxford, 1967)
- Walker, Ch., ed: Astronomy before the telescope, BMP, (1999), 269-85. ISBN 0-7141-2733-7
Externa länkar
- Archaeoaastronomy: The Journal of Astronomy in Culture
- Mesoamerican Archaeoastronomy, en överblick om samtida förståelse av förkolumbiansk astronomisk kunskap.
- Babylonisk och Indisk astronomi
- International Institute of Astroarchaeology
- Space Imaging's Ancient Observatories gallery - Satellitbilder av forntida observatorier.
- Astronomical alignments of ancient structures - essäer om forntida astronomi.
