Apostoliska trosbekännelsen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Den apostoliska trosbekännelsen är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.

Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[källa behövs] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar. Efter att ursprungligen använts framför allt som dopbekännelse, är den nu den mest använda av de färdigformulerade kristna trosbekännelserna.[källa behövs]

Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.

Innehåll

Nyare översättning

Återfinns bland annat i Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok från 2003.

  • Vi tror på Gud, Fader allsmäktig,
    himlens och jordens skapare.
  • Vi tror på den heliga Anden,
    den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,
    syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.

Amen

Äldre översättning

Återfinns bland annat i Den svenska kyrkohandboken (Svenska kyrkans ritualhandbok) från 1986.

  • Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
    himmelens och jordens skapare.

[Amen]

Varianter

Katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan i Sverige använder sig av ovanstående översättning med den skillnaden att ”en helig, allmännelig kyrka” i stället lyder ”den heliga Katolska Kyrkan”.

Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland

  • Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige,
    himmelens och jordens skapare
  • och på Jesus Kristus,
    Guds ende son, vår Herre,
    vilken är avlad av den Helige Ande,
    och född av jungfru Maria.
    Led under Pontius Pilatus,
    korsfästes, dog och blev begraven,
    nedsteg till dödsriket,
    uppstod på tredje dagen från de döda,
    uppfor till himlarna,
    sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida,
    och skall därifrån komma till att döma
    levande och döda
  • och på den Helige Ande,
    en helig, allmännelig kyrka,
    de heligas samfund,
    syndernas förlåtelse,
    kroppens uppståndelse
    och ett evigt liv.

Se även

Personliga verktyg