Anstalten Hall
Från Rilpedia
| Anstalten Hall | |
|---|---|
| Ort | Södertälje |
| Öppnad | 1940 |
| Typ | Sluten anstalt (Säkerhetsklass A) |
| Säkerhetsklass (endast Sverige) | {{{klass}}} |
| Intagna | |
| Antal platser | 208 |
| Normalavdelningar | 98 platser |
| Motivationsavdelning | 56 platser |
| Sjukavdelning | 18 platser |
| Särskild roavdelning | 14 platser |
| Avskildhetsavdelning | 14 platser |
| Psykiatrisk avdelning | 10 platser |
| Säkerhetsavdelning | 6 platser |
| Avdelning för särskilt krävande intagna | 6 platser |
Anstalten Hall, eller bara Hall är en sluten anstalt belägen fem km sydost om Södertälje. Räknat på antalet fångar är Hall en av landets allra största slutna anstalter med ca 200 platser för intagna. Hall har säkerhetsklass A, vilket innebär att anstalten enligt Kriminalvården är tillfredsställande säker inte bara mot rymningar, utan även mot fritagningar.
I verksamhetsområde Hall (VO Hall) ingår numera två anstalter, Hall och Håga.
Innehåll |
Historik
År 1875 inrättade Föreningen till minne af konung Oskar I och drottning Josefina (stiftad 1873), under ledning av främst Gustaf Fridolf Almquist, på platsen en förbättringsanstalt, benämnd Åkerbrukskolonin Hall, efter förebild av de franska Mettray (1839) och Val-d’Yèvre (1847), om vilka Knut Olivecrona 1873 utgivit redogörelser. Anstalten hade till uppgift att från hela Sverige ta emot pojkar i åldern 10-15 år, "vilka begått brottsliga handlingar eller ådagalagt grövre vanart, samt att återföra och uppfostra dem till gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder". Enligt 1879 års reglemente utövade länsstyrelsen i Stockholm tillsyn över anstalten och platsantalet var begränsat till 125. Detta utökades genom kungligt brev 1888 till 175 och 1921 till 210. Från 1902 utvidgades också målgruppen till pojkar upp till 18 år. År 1926 blev åkerbrukskolonin skyddshem i enlighet med barnavårdslagen. Den kände högermannen Gustaf Fredrik Östberg var 1896-1922 ordförande i anstaltens styrelse, för att efterträdas av Viktor Almquist, son till grundläggaren.
Eleverna erhöll skolundervisning motsvarande folkskola, samt sysselsattes med jordbruks-, trädgårds-, ladugårds- och skogsarbete liksom i diverse yrken, såsom snickeri, smide, skomakeri, skrädderi m.m. Anstalten bestod av fyra större elevbyggnader, inrymmande sovsalar och dagrum för de olika avdelningarna, skol- och sjuksalar samt en del arbetslokaler, liksom en kapellbyggnad, gymnastikbyggnad, matsals- och köksbyggnad samt verkstad för smide och träslöjd.
Under 1930-talet blev åkerbrukskolonins metoder alltmer uppmärksammade och omdebatterade. Ungdomarna tvingades till hårt jordbruksarbete och militär exercis. Rymningsförsök eller misskötsamhet bestraffades, ofta med aga eller isolering i mörk cell. Samtidigt kunde flit belönas, till exempel med pengar. Den kritik som riktades mot metoderna ledde till att anstalten stängdes 1939.[1]
År 1940 tillkom istället det nuvarande fängelset för vuxna, som dock sedan dess helt bytt skepnad. Från 1974 till 1993 var den nuvarande anstalten uppdelad på tre olika kriminalvårdsanstalter, Håga (ett tidigare fängelsesjukhus), Hageby och Hall. Numera ingår Hageby som en avdelning i anstalten Hall, medan Håga (efter att ha utgjort en avdelning i Hall 1993-2001), åter är en anstalt - men inordnad i den lokala myndigheten.
Föreståndare/direktörer
- Hjalmar Kylberg (1875-1878)
- Fredrik Fant (1882-1916)
- David Lund (1916-1921)
- Olof Sundin (1922-1928)
Referenser
- ↑ Socialpolitik nr. 4/5 2002, sid 34.
