Amerikansk fotboll

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om amerikansk fotboll. För andra betydelser, se fotboll i USA.


Amerikansk fotboll

Amerikansk fotboll (lokalt ibland kallad football) är en av de största sporterna i USA. Sporten utvecklades ur traditionell fotboll med vissa inslag av rugby, men det finns många skillnader. Exempelvis tillåts framåtriktad passning inom amerikansk fotboll, något som inte är tillåtet i rugby.


Innehåll

Historia

Amerikansk fotboll har sitt ursprung på college i USA. Från början liknade den inte alls sporten som den ser ut idag, utan var mest vanlig fotboll med lite rugbyinslag. Den första matchen spelades den sjätte november mellan Princeton och Rutgers år 1869. I matchen deltog 25 man på plan från vardera lagen och någon utrustning att tala om fanns inte, spelarna tog bara av sig hatten och satte igång. Rutgers vann till slut matchen och laget var också med och bildade den första ligan, American intercollegiate football association.

Regeländringarna har varit många genom åren, antalet deltagare i matchen minskade stadigt för att år 1880 landa på 11 vilket även är det antal som gäller idag. Fyra år tidigare, 1876, blev det tillåtet att bära bollen och först 1906 att passa bollen framåt.

Amerikansk fotboll i USA

Bowl-matcherna (collegefinalerna) har funnits sedan 1930-talet och numera består den högsta klassen collegelag av över 100 lag och varje år spelas över 30 bowl-matcher av olika betydelse. De nationella mästarna utses numera genom slutresultatet i den avslutande matchen i den så kallade Bowl Championship Series dit de två finallagen röstas fram av bland andra tränare, sportjournalister, och datorrankingar.

Proffsfotbollen har funnits sedan 1921, då den första säsongen spelades i National football league, NFL. Det första året deltog 13 lag och Chicago Staleys vann. Endast ett av lagen från 1921 har överlevt till idag och det är Green Bay Packers från Green Bay, Wisconsin. Packers är ett lag med mycket stort stöd från sina supportrar och trots att det bara bor 100 000 människor i Green Bay, kommer det alltid över 60 000 åskådare.

År 1960 fick NFL en konkurrentliga som kallades American football league, AFL. NFL hade tidigare överlevt uppstickarligor men AFL visade sig vara en hård konkurrent. 1966 var det dags för det som alla fotbollsfans väntat på, en final mellan de bästa lagen i NFL och AFL, och Superbowl var född!

År 1970 slogs ligorna ihop men än idag är NFL uppdelat i två conferencer, national och american. Bägge conferencerna har sitt eget slutspel och vinnarna där möts fortfarande i Superbowl, den största idrottshändelsen i USA. NFL består för närvarande av 32 lag, men det finns planer på att utöka med fler lag.

Amerikansk fotboll i Sverige

Amerikansk fotboll kom till Sverige med utbytesstudenter på 1970-talet, och därför var också gymnasieskolorna först ut med sporten. Sveriges första förening bildades 1982 och kallades Danderyd Mean Machines, numera Stockholm Mean Machines. Sveriges Amerikanska Fotbollförbund bildades 1984. Den första SM-finalen spelades året efter och vanns av Lidingö Pink Chargers. 1991 startade den rikstäckande ligan Superserien. Efter att under 1990-talet haft några mycket bra år, gick sporten tillbaka. Orsaken var att lagen saknat fungerande ungdomsverksamhet. Numera satsar lagen på ungdomarna och sporten växer igen. På landslagsnivå har Sveriges landslag varit framgångsrika. Landslaget tog en bronsmedalj i det första världsmästerskapet år 1999, där dock USA och Kanada inte deltog. De svenska framgångarna kröntes då Sverige 2005 vann Europamästerskapet på hemmaplan i Malmö, och därmed kvalificerade sig till VM i Japan 2007.

Högsta serien i Sverige heter Superserien och består 2009 av sex lag. Under Superserien finns den rikstäckande Superettan samt fyra regionala division 2-serier. Svenska mästerskapet avgörs genom ett slutspel där de fyra bäst placerade lagen från Superserien ingår. Regerande mästare är Stockholm Mean Machines. Laget har också tagit flest SM-guld av samtliga lag genom tiderna.

I Göteborg har det uppstått och försvunnit flera lag, bland annat Alelyckan Sun Devils och Göteborg Saints. I Göteborg finns nu ett lag, Göteborg Marvels, som bildades genom sammanslagning av Göteborg Giants och Göteborg Mustangs.

En vanlig missuppfattning är att det inte finns dam-lag i amerikansk fotboll i Sverige, men det gör det, även om de inte är så många. Ett exempel är Stockholm Mean Machines Damer, även kallade Ladies of Mean Machines.

Juniorer

Första junior-SM-finalen spelades på Ryavallen i Borås 1991 mellan Lidingö Chargers och IFS Göteborg Giants. Dock uppstod viss förvirring innan kickoff då det visades sig att den norra delen av serien (Lidingö) hade spelat med 9 man under grundspelet och den södra (Göteborg) med 11 man. Efter viss överläggning beslutades att Giants skulle ta bort 2 spelare från planen då det ansågs att deras playbook påverkades mindre. Matchen spelades och till slut stod Lidingö som Sveriges första JSM-vinnare. Matchen slutade med 12-0 till Stockholmslaget.

Under 1990-talet dominerade Arlanda Jets juniorfotbollen i Sverige då man tog sig till 7 av 9 JSM-finaler i U19 med JSM-guld 1994, 1996, 1997 och 1999 och JSM-silver 1992, 1993, 1998 samt 2001. Carlstad Crusaders har därefter varit den dominerande klubben på juniorsidan och vunnit fem JSM-finaler i rad mellan 2000 och 2004 innan sviten bröts av Gefle Red Devils 2005.

Spelets idé

Amerikansk fotboll går ut på att göra poäng genom att föra bollen in i motståndarens endzone (målområde) eller genom att göra ett så kallat fieldgoal, det vill säga sparka bollen mellan målstolparna och över ribban på målet. Det anfallande laget (offense) kämpar hela tiden för att flytta bollen framåt. Laget har fyra försök att förflytta sig tio yard. Om laget når tio yard så följer fyra nya försök för att nå ytterligare tio yard och så vidare.[1]

Varje lag har upp till 45-55 spelare till sitt förfogande (beroende på land och division) varav 11 är på planen samtidigt. Varje spelare har en specifik position och i varje laguppställning finns spelare som är anfallsspecialister respektive försvarsspecialister. Varje lag har en "playbook" med ett antal olika spel som används för att föra bollen framåt på planen eller att vara effektivt för att stoppa motståndaren som anfaller.

Amerikansk fotboll är ingen kontaktsport utan en kollisionssport, därav den rigorösa hjälmen och de kraftiga axelskydden.

Spelets gång

Spelet består nästan enbart av fasta situationer. Coach för offense bestämmer ett spel för sitt lag. Quarterbacken mottar instruktionerna via tecken eller radio i hjälmen (USA NFL/college) och förmedlar spelet till resten av offense i huddle. Liknande instruktionsförfarande gäller för defense. Därefter positionerar lagen ut sig på varsin sida av bolllinjen. Offense startar spelet på överenskommen signal av Quarterbacken. Spelet varar i genomsnitt i 10 sekunder och slutar med att bollen blir död genom touchdown, att bollbäraren blir tacklad, att bollen vid framåtpass slår i marken eller att bollen hamnar utanför sidlinjen. Därefter har lagen 25-30 sekunder, beroende på division och land, till förfogande för att sätta upp nya strategier och nya spel, allt för att vinna eller försvara mark.

Jämförelse med andra sporter

Amerikansk fotboll är olik de flesta andra lag- och bollsporter. Egentligen liknar sporten mera ett fältslag där generalerna (coacherna) står på sidlinjen och kommenderar ut sina stridsorder till kaptenen (quarterbacken) som i sin tur manar på sina 10 anfallande soldater i plutonen (offense). På andra sidan frontlinjen (Line Of Scrimmage/bolllinjen) står den försvarande styrkan(defense) med sin kapten (som oftast är en middle Linebacker) och dirigerar sina 10 försvarande soldater. Tanken med det här kriget är som i ett verkligt krig att inte ge upp territorium (defense) liksom anfallet (offense) använder alla tricks och skicklighet för att erövra territorium. När defense har förlorat all sin mark har offense erövrat dess bas; endzone (målområdet). Det markeras genom att bollen har fraktats dit genom en pass eller att den har sprungits in där.

Likheterna med vår traditionella europeiska fotboll är få. Det finns större gemensamma drag med rugby. I rugby får försvararna inte attackera spelare utan boll, men det får man i amerikansk fotboll. Det har utvecklat sporten till en annorlunda form av lagarbete där spelare utan boll har en oerhört viktig roll som blockerare för att skapa fri lejd åt bollbäraren. Bollen är mer en markör. Den talar om hur mycket mark som vunnits/förlorats vid varje spel.

Regler

Planen

Spelplanen i Amerikansk fotboll. Varje siffra anger antalet yard till respektive målområde

Planen är 109,8 meter lång (120 yard) och 48,8 meter (160 fot) bred. Den är uppdelad mellan mållinjerna av parallellt löpande linjer var tionde yard (9,14 meter). Bakom mållinjen ligger end zone (målområdet) som också är 10 yard långt.[2]

Försök

En tackling där det vita laget lyckats stoppa en framstöt.

Vid varje down (försök) ställer båda lagen upp på var sin sida om bollen. Ett försök startar när centern (C) i det anfallande laget snappar bollen det vill säga lyfter bollen från marken och för den mellan sina ben, vanligtvis till quarterbacken (QB). Bollen får sedan med vissa restriktioner bäras, kastas eller sparkas.[3]

Spelarna genomför sedan den spelvariant som bestämts före respektive försök. När bollbäraren blir tacklad eller springer utanför planen stannar spelet och nästa försök börjar från den platsen. Spelvariationerna är i stort sett oändliga men faller inom tre kategorier; spring, passning eller sparkspel.[4]

Vid springspel lämnar quarterbacken vanligtvis över bollen till en runningback (RB) men kan också behålla bollen själv eller ge den till en wide reciever (WR) eller tight end (TE). De andra spelarna måste då skapa luckor i defense (motståndarlaget) på förutbestämda platser och blockera framrusande defensiva spelare för att få ett så långt spel som möjligt.

En quarterback på väg att göra en passning i en amerikansk collegematch.

Vid passningsspel kastar quarterbacken bollen, oftast till en receiver eller en tight end, men även runningbackar kan få ta emot passningar. De som ska fånga bollen har fått bestämda rutter att springa av quarterbacken så han ska veta var de är. Endast WR, TE och backar får passera line of scrimmage, det vill säga punkten där bollen var vid snappen, innan bollen kastas.

De två vanligaste sparkspelen är punt respektive field goal. Punt är vanligast om laget håller på att misslyckas att nå punkten där det får fyra nya försök, det vill säga på fjärde försöket. Då måste centern göra en lång snap för att överlämna bollen till puntern som oftast har tagit över quarterbackens plats. Sedan sparkar puntern en lång hög spark som ska landa så nära motståndarnas mållinje som möjligt. Den försvarare som fångar bollen returnerar med hjälp av sina medspelare bollen så långt som möjligt mot de anfallande spelarnas målområde. Där en spelare tacklas eller springer ut över långsidan får det lag som har bollen starta sitt första försök. Om det anfallande laget emellertid bedömer att de kan sparka in bollen mellan stolparna i det defensiva lagets målområde försöker spelarna istället göra ett field goal som ger tre poäng. Vid ett field goal ställer sig en så kallad holder på knä cirka sju yard bakom centern och ställer upp bollen på högkant när centern kastar den till honom. Bakom står sedan kickern redo för att sparka bollen.

Speltiden

I Sverige spelas en match i två halvlekar om vardera två quarter på tolv minuter effektiv tid, alltså 4 x 12 minuter enligt NCAA regler. I NFL är varje quarter 15 minuter..[5] Klockan stannar exempelvis vid en ofullständig passning, när en spelare med bollen springer utanför sidlinjen samt vid bestraffningar. Däremot stannar inte klockan när bollinnehavaren blir tacklad inne på planen.

Fumble

Om en bollförare tappar bollen eller att en av motståndarna lyckas få honom att tappa den, till exempel genom en tackling, så är det en fumble. Detta gäller även om en bakåtpassning tappas eller avbryts på något sätt. Om det försvarande laget lyckas ta bollen (fumble recovery) får deras anfall sedan komma in och försöka göra poäng. Om det offensiva laget lyckas med att ta tillbaka sin egen fumble så får det, om spelarna tagit sig förbi first-downlinjen, fyra nya försök. Annars räknas spelet som ett försök och laget måste ta sig förbi first-downlinjen som vanligt.

Interception

Om motståndarlaget lyckas bryta en passning och fånga bollen innan bollen träffar gräset övertar de turen att anfalla. Detta är tillsammans med safety, fumble recovery och sack (se nedan) bland det mest spektakulära det defensiva laget kan åstadkomma.

Time out

Time out är en 90 sekunder lång paus som båda lagen har rätt att ta max tre gånger varje halvlek för att stoppa spelet för att diskutera eventuella speländringar..[6]

Regelbrott

Trots att amerikansk fotboll är en tacklingssport så har spelarna vissa direktiv under spelet. Det är inte tillåtet att knäa, sparka eller slå en motståndare eller tackla honom när spelet är avblåst. Det är heller inte tillåtet att ta tag i motståndarens ansiktsgaller..[7] Det finns en hel del regelbrott utöver dessa så 4-7 domare används under en match.

Straff

Straffen för regelbrott drabbar laget mer än spelaren (det finns inga kort eller tvåminutersutvisningar), och detta kan vara en förlust av yards (5, 10 eller 15 yards) och/eller förlust av försök. Det finns även så kallade blow and throws, det är när något av lagen begår ett regelbrott innan spelet har satts igång.[8] Vissa brott bestraffas med matchstraff men detta är sällsynt. För att visa när ett regelbrott har förekommit kastar den domare som iakttagit brottet en ”flagga”, en gul näsduk med en tyngd i ena änden.

Poäng

  • Touchdown (6 poäng) - När en spelare för in bollen eller tar emot en passning i det defensiva lagets målområde (touchdown reception). Vid touchdown får det poänggörande laget också en chans att göra extrapoäng genom att sparka eller springa.
  • Extrapoäng (1 poäng) - När en spelare lyckas sparka in bollen i mål efter touchdown
  • Extrapoäng (2 poäng) - När en spelare lyckas springa eller passa in bollen direkt efter touchdown
  • Field goal (3 poäng) - När en spelare sparkar in bollen mellan målstolparna utan föregående touchdown.
  • Safety (2 poäng) - När en spelare lyckas tackla en bollbärande motståndare i dennes eget målområde.[9]

Olika domare och deras ansvarsområden

Ett domarlag kan bestå av fyra till sju domare som alla har sin specifika plats och funktion före och under matchen. Deras beslutsrätt börjar 60 minuter innan avspark och upphör när huvuddomaren har meddelat slutresultatet. Varje domare är skyldiga att veta hur många yards det är kvar till first down och vilket försök det är, bevilja timeout, förklara bollen död, avgöra om poäng, använda godkända signaler och behärska reglerna.

Huvuddomaren

Huvuddomarens uppgift är att se till så alla moment under matchen sköts på rätt sätt och att inga missförstånd uppstår. Han är ensam auktoritet när det gäller poängställningen och hans beslut går inte att ändra på. Han har även till uppgift att signalera när bollen är spelklar efter avblåsning när han har sett till så alla de andra domarna är redo. Han har också hand om 25-sekundersklockan om den inte är tilldelad en annan domare. Huvuddomaren har till uppgift att hålla koll på bollens position i förhållande till linjen att nå och besluta om first down. Han ska se till så att umpirens utmätning av straff. Utöver detta måste han godkänna de bollar som ska användas, se över planen som matchen ska spelas på och sedan rapportera allt som inte är som det ska till matchadministrationen, tränare och övriga domare.[10]

Umpire

En umpire ansvarar för att spelarna i den så kallade boxen följer rådande spelregler. Oftast handlar det om samtliga linjespelare, runningbackar, quarterback samt linjebackar. Vidare skall antalet offensiva spelare räknas och bestraffningar mätas upp. Dessutom ska han hålla huvuddomaren underrättad om hur mycket tid det är kvar i varje period.[11]

Huvudlinjedomaren

Huvudlinjedomaren har till ansvar att förklara för sitt chain crew, bestående av minst tre personer, hur de ska agera under matchen och sedan se till så att de sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt. Han ska meddela huvuddomaren eller umpiren var bollen blev död och vilket försök det var. När spelet går på huvudlinjedomarens sida av planen ska denne ha koll på om bollföringen var enligt reglerna. Huvudlinjedomaren ska stå på sidlinjen mittemot press box.

Linjedomaren

Linjedomaren har ungefär samma funktion som huvudlinjedomaren men ansvarar också för matchtiden och bollkallarna, samt att räkna de defensiva spelarna.[12]

Fältdomare

Fältdomaren ska hålla koll på om det finns otillåtna mottagare när det är passningsspel, och tillåtna passningar och sparkar. Han ska även assistera bakdomaren med att räkna defensiva spelare.

Sidodomare

Sidodomaren har hand om 25-sekundersklockan och ha koll på tillåtna bollmottagare. Han ska även ha koll på bollkallarna på sin sida av planen.

Bakdomare

En bakdomare ska räkna det defensiva laget, hålla koll på bollen i hans område, döma när det är långa passningar och ha hand om matchtiden.[13]

Positioner

Offense

Quarterback (QB)

Quarterbacken är härföraren och spelfördelaren vid anfallet. Inför varje spel kallar centern vanligtvis till en huddle, som är en "samling" där nästa spel gås igenom. Sedan ställer alla upp i den formation som blivit instruerad i huddle. Quarterbacken ställer upp bakom centern som snappar bollen till quarterbacken. Därefter gör laget antingen ett springspel där quarterbacken lämnar över bollen till en av sina runningbackar eller gör ett passningsspel där quarterbacken kastar bollen till en av sina receivers eller till någon av runningbackarna som är på sidan.

Runningback (RB)

En runningback är som namnet antyder den spelare som springer med bollen, han får bollen av quarterbacken och springer sedan åt ett förutbestämt håll där förhoppningsvis linjespelarna har banat väg. Det finns ett par olika sorters runningbackar. De två vanligaste är halfback och fullback. Halfbacken är oftast den snabbaste och lite mindre av de två. Han ska hitta öppningar mellan försvararna och utnyttja dessa. Därför är det viktigt att han är snabb men framförallt att han mycket snabbt kan byta riktning för att undgå tacklingar. Fullbacken är stor och muskulös och han springer oftast helt enkelt över sina motståndare och han används ibland för att springa med bollen när laget bara behöver ta sig ett fåtal yard, men han används mest för att springa framför halfbacken och bana väg för denne.

Oftast används formationer med bara en eller två runningbackar men det finns även formationer med fler som används exempelvis när laget är mycket nära mållinjen och bara ska "trycka" sig in den sista biten. De övriga runningbackarna brukar då kallas för "powerbackar".

Wide receiver (WR)

De som spelar längst ut på kanten kallas receivrar (passningsmottagare), de springer efter förbestämda mönster som quarterbacken sagt i huddlen och de skall göra sig fria från sin försvarare så att quarterbacken kan passa bollen till dem. Dessa spelare är oftast inte lika muskulösa som de andra delarna av anfallet eftersom de skall vara snabba och rörliga då deras huvudsakliga uppgift är att bli öppna nedåt spelplanen, vid ett passningsspel, snarare än att blockera eller tackla motspelare.

Om quaterbacken däremot i huddlen gett instruktioner om att ett springspel kommer att spelas, så får receivrarna trots allt en viktig blockeringsroll, eftersom runningbacken ofta hittar öppningar efter sidlinjen. Ofta tack vare receivrar som blockerat sina motståndare, för att bana väg för runningbacken.

Så med andra ord är WideReceiver (WR) en ganska missvisande titel eftersom ca 75% av spelen som en WR genomför inte är en mottagen pass utan en blockering för att underlätta för den spelare som fått bollen att kunna avancera och ta yards. En verkligare men kanske inte lika "flashig" titel vore snarare Wide Blocker....

Den förre världsrekordhållaren på 100 meter, Tim Montgomery, spelade receiver på hög collegenivå när en skada gjorde att han inte kunde ändra riktning lika bra och han tvingades springa rakt fram istället, men det gick ju lika bra det. Den bästa recievern genom tiderna anses allmänt vara Jerry Rice som spelade större delen av sin karriär i San Francisco 49ers. Rice innehar i stort sett alla rekord som finns på positionen.

Offensiva linjen (OL)

Här spelar fem riktigt stora spelare. Deras jobb är att vid passningsspel försvara quarterbacken så att han har tid att hitta en fri receiver och passa eller vid springspel att öppna ett "hål" i den defensiva linjen så att runningbacken kan komma igenom. Detta är den lagdel som syns minst och får minst ära men det är samtidigt en av de viktigaste. De offensiva linjespelare får inte ens ta emot passningar och sköter de inte sin uppgift faller lagets anfall ihop.

För att kunna hålla bort försvararna måste dessa spelare vara riktigt stora, i NFL väger offensiva linjespelare ofta över 130 kg. Dessa fem består av en center (C) som bland annat har som uppgift att på quarterbackens signal starta spelet genom att sträcka bak bollen mellan sina egna ben till quarterbacken, vilket kallas att snappa bollen. På varsin sida om centern står en guard (G) och utanför denne en tackle (T).

Tight end (TE)

I vissa formationer använder laget sig av en tight end, som är en extra linjespelare som även får ta emot passningar. Detta är ofta den mest atletiske spelaren i laget. Han måste vara stor som en linjespelare och samtidigt smidig som en runningback och snabb som en receiver.

Defense

Cornerback (CB)

En cornerback är en spelare som håller sig ute på kanten av planen framför motståndarens receiver. Han spelar antingen "man mot man" där han har en speciell receiver som han hänger efter eller "zon" där han har ett speciellt område av planen som han skall försvara. Dessa spelare är oftast nästan lika snabba när de springer bakåt som framåt eftersom de vill vara vända så att de kan se sin motståndare hela tiden, tappar de ögonkontakten är det lätt att missa när motståndaren byter riktning och hamnar därmed på efterkälken.

Linebacker (LB)

En linebacker håller sig i mitten av planen, bakom den defensiva linjen, och fungerar som en kombination av en linjespelare och en cornerback. Beroende på vad laget i förväg har bestämt har de antingen till uppgift att stoppa springspel eller om motståndaren ställt upp många receivrar så flyttar de sig längre ut mot kanten och fungerar som en cornerback. Linebackern kan också få göra en blitz, då han så fort spelet sätts igång tokrushar mot motståndarens quarterback och därmed försöker framtvinga en förhastad passning.

Defensiva linjen (DL)

Defensiva linjen eller defensiva linjespelare är stora spelare som vid passningsspel skall försöka ta sig förbi den offensiva linjen och tackla quarterbacken eller vid springspel stoppa den offensiva linjen från att öppna hål för runningbacken att springa igenom. Den eller de personer (man kan spela med hur många eller hur få defensiva linjespelare som helst, dock självklart max elva spelare på planen) som spelar i mitten kallas Defensive tackle (DT) och har till uppgift att stoppa spelet i mitten. De som spelar på utsidan av DT kallas Defensive end (DE) och är oftast lite snabbare för att kunna stoppa springspel som går ut på kanterna.

Safety

Safety kallas en eller två spelare som står längst bak och som skall hjälpa cornerbackar som blivit frånsprungna av sina receivrar eller tackla runningbackar som tagit sig förbi linjespelare och linjebackar. Safety fungerar, som också framgår av namnet, som en extra säkerhet.

Om laget spelar med två safety så kallas den ene free safety (FS) och den andre strong safety (SS). FS har en lite friare roll ("libero"). SS ställer upp på den sida som han anser att offense ser starkast ut.

Playbook

Innan varje spel så samlas spelarna i en ”huddle” där de bestämmer vad nästa spel skall vara. Oftast är det den Offensiva/defensiva koordinatorn som genom handsignaler visar vilket spel som skall spelas. De bestämmer vilket spel det skall bli genom att kolla på utgångsläget, är det tredje försöket och laget har långt kvar innan det får nya försök så väljer offense antagligen ett passningsspel där laget har chansen att vinna många yards, samtidigt så anpassar sig försvaret och ställer upp i en formation som är effektiv mot passningsspel. Är det däremot tredje försöket och kort kvar så väljer spelarna antagligen ett springspel som är säkrare men som inte ger så många yards mer än laget behöver.

Offensiva spelboken

Hur spelnamnen är uppbyggda

För att runningbacks skall veta vem som skall springa och vart de ska springa har öppningarna mellan linjemännen delats in i nummerordning. Varje spelare som kan springa med bollen har också fått ett nummer. Kallas spelet till exempel ”32 Dive” kommer det en dive i hål 2 av halfbacken (HB). Exakt vad laget kallar spelarna och hålen kan variera, men är för det mesta uppbyggt på detta sätt.

Laget har även förbestämda bokstäver och nummer för receivers och vilka mönster de ska springa. Receivers kallas för X, Y och Z och vilket mönster de skall springa kan utläsas från ”passningsträdet”, till exempel innebär 2,4,3 att X skall göra en 2:a, Y en 4:a och Z en 3:a.

När spelarna kan dessa grunder kan de börja kombinera ihop dem till hela spel, till exempel detta passningsspel: ”Trips LT Y-zoom 2 1 9 H-swing”, där ”trips” är formationen laget ska använda, ”LT” på vilken sida de står, ”Y-zoom” är en så kallad motion där en spelare byter plats innan spelet för att förvilla försvaret, ”2 1 9” är vilka mönster receivers skall springa och ”H-swing” är hur runningbackar skall springa. Ett springspel kan se ut på detta sätt: ”PRO LT 39 Sweep” där ”pro” är formationen, ”LT” vilken sida spelarna står på, ”39” bollförare och hål och ”sweep” är vilken typ av springspel det är.

Vad gör en coach

Coachernas jobb är att förutse vad det andra laget ska göra härnäst i en match, och kalla spel så laget får största möjliga övertag. En coach gör alla spelen i spelböckerna och bestämmer vilka spelare han ska ha på planen.

Utrustning

Alla spelare måste ha följande utrustning som skyddar dem och motståndaren från skador. En del saker är obligatoriska och en del saker kan spelaren ha om denne tycker att han behöver extra skydd.

Hjälm

Hjälm med ansiktsgaller som skyddar huvud och ansikte. [14]Det finns olika sorters ansiktsgaller, en linjeman vill ha ett stort galler som skyddar mot händer i ansiktet medan en receiver vill ha ett litet så att han kan se bollen på bästa sätt. Hjälmen skall vara fäst med hakband som ser till att den sitter ordentligt (i Sverige måste hakbandet fästa i 4 punkter). Även tandskydd är obligatoriskt eftersom tandskydden har visat sig skydda mot annat, som till exempel hjärnskakning.

Axelskydd

För att skydda axlar och bröst har spelaren ett axelskydd.[15] Även här finns det olika sorter där en linjeman vill ha ett stort som går långt ner över rygg/mage och även skyddar axlar på ett bra sätt medan en receiver eller cornerback vill ha mycket rörlighet i axlarna så att han kan sträcka sig efter bollen, han vill även ha små och lätta skydd så att han kan springa obehindrat.

Byxor

Alla har byxor med små fickor i, där spelaren lägger höft-, lår-, knä- och svanskoteskydd. Dessa skydd är av skumgummi och skyddar inte så bra, därför är det många som inte använder dem trots att de är obligatoriska.

Övriga skydd

Utöver dessa obligatoriska skydd finns det en hel del extraskydd som spelarna kan använda. Linjemän använder ofta extra nackskydd, runningbackar har ibland skydd för armbåge och underarm. Och Receivers har ibland "Backplates" ett skydd som skyddar ryggen.

Sammanfattning av termer i amerikansk fotboll

  • Blitz - En eller flera försvarare rusar mot det offensiva laget direkt vid spelstart oberoende av det offensiva lagets spel, oftast i ett försök att snabbt komma åt quarterbacken genom att rusa med fler försvarare än offensiven kan hantera.
  • Chain - En kedja vid sidlinjen visar hur långt det är kvar innan laget får fyra nya försök. Kedjan är exakt tio yard lång.
  • Chain Crew - De som "bemannar kedjan".
  • Clipping - En blockering mot en motspelare där kontakten sker bakifrån under midjan. Är förbjudet då det kan resultera i allvarliga knäskador, ger 15 yards i bestraffning.
  • Complete/incomplete pass - Om en passning går fram till egen spelare kallas det för en complete pass om bollen faller till marken utan att någon haft kontroll av bollen kallas det incomplete pass.
  • Down - Benämning på ett försök att flytta fram bollen.
  • End zone - Målområden i ändarna av planen.
  • Extra point - Efter en touchdown kan det offensiva laget välja att antingen sparka in bollen mellan målstolparna från 2 yards (1 poäng) eller springa/passa in bollen i endzone (2 poäng). Enklast är att sparka varför det är det vanliga valet. Emellertid kan matchsituationen, poängställningen eller andra faktorer beveka coachen att välja att försöka på en tvåpoängare.
  • Fair catch - Vid ett sparkspel kan mottagaren välja fair catch. Han får då ta emot bollen utan att bli tacklad, men utan att föra bollen framåt efter mottagningen. Används om laget ser att motståndarna kommer fram innan bollen för att undvika att bli tacklad av någon som tagit fart över hela planen.
  • Field goal - Lyckas laget inte få en first down men är nära end zone kan en spelare sparka in bollen mellan målstolparna och få tre poäng.
  • Fumble - Om en spelare tappar bollen blir det en fumble, bollen är lös och vem som helst får plocka upp den.
  • Goal post - Målstolparna som spelarna skall sparka bollen mellan vid field goal eller extrapoäng.
  • Intentional grounding - Om quarterbacken kastar bort bollen för att undvika att bli "sackad" får han detta straff.
  • Interception - När en försvarare bryter en passning och själv fångar bollen.
  • Kick off - Avspark som sker i början av varje matchhalva samt efter varje poäng.
  • Kicker eller Placekicker kallas den som sparkar i den offensiva laguppställningen
  • Line of scrimmage - Den linje där bollen ligger vid spelstart, passerar någon spelare den innan bollen är snappad blir det offside.
  • Motion - När en offensiv spelare förflyttar sig innan bollstart för att förvilla motståndarna och/eller komma i bättre utgångsläge. En motion får ej ske framåt, bara i sidled och bakåt. Bara en spelare kan vara i Motion. Se skillnaden med Shift nedan.
  • Punt - Om laget inte lyckas på third down sparkar någon spelare iväg bollen så att motståndarna skall få ett så dåligt utgångsläge som möjligt.
  • Quarter - Matchtiden är uppdelad i fyra quarters', mellan vilka lagen byter planhalva.
  • Return - Vid punt och avspark gör det mottagande laget en return där det försöker få så bra field position, utgångsläge, som möjligt.
  • "Sack" - När en försvarsspelare tacklar quarterbacken innan denne gett ifrån sig bollen, i backfield.
  • Safety - Om en bollbärande spelare blir tacklad i egen end zone blir det en safety och motståndarna får två poäng.
  • Shift - En eller flera spelar som byter plats före bollstart. Spelarna måste efter sina rörelser stå still minst en sekund före bollstarten.
  • Snap - Spelstart, centern ger bollen till quarterbacken mellan benen på sig själv.
  • Shootgun Snap - Spelstart där centern kastar bak bollen mellan benen till quaterbacken.
  • Touchback - Om bollen vid punt eller kick off studsar ut på kortsidan av planen eller studsar/sparkas in i end zone blir det en touchback och bollen placeras på 20:e yardlinjen.
  • Touchdown eller TD - När bollen bärs eller passas in i end zone, vilket ger sex poäng och ett extrapoängsförsök.

Externa länkar

Källor

Noter

  1. IPC Stora Sportlexikon, s. 150
  2. IPC Stora Sportlexikon, s. 146
  3. IPC Stora Sportlexikon, s. 148
  4. IPC Stora Sportlexikon, s. 147
  5. IPC Stora Sportlexikon, s. 147
  6. IPC Stora Sportlexikon, s. 147
  7. IPC Stora Sportlexikon, s. 151
  8. IPC Stora Sportlexikon, s. 151
  9. IPC Stora Sportlexikon, s. 150
  10. IPC Stora Sportlexikon, s. 146
  11. IPC Stora Sportlexikon, s. 146
  12. IPC Stora Sportlexikon, s. 146
  13. IPC Stora Sportlexikon, s. 146
  14. IPC Stora Sportlexikon, s. 147
  15. IPC Stora Sportlexikon, s. 147

Källor

Personliga verktyg