Alsen
Från Rilpedia
Alsen (jamska: Ärsn) är en församling (Alsens församling), socken och by i Krokoms kommun, Jämtland, omkring 50 kilometer nordväst om Östersund och 50 kilometer öster om Åre.
Fram till år 1974 var Alsen en egen kommun, Alsens landskommun. Socknen består av ett flertal mindre byar, bland annat kring kyrkbyn, i socknens västra del (Västbygden) och runt Trångsviken. Kyrkbyn ligger vid Alsensjön. Skolor finns i centrala Alsen (Hovs skola), Trångsviken och i Östbacken (Västbygdens skola).
Innehåll |
Historia
Det finns ett flertal fornlämningar i Alsen, bland annat stenåldersboplatser, fångstgropar, gravar samt ett stort antal ödegårdar från medeltiden. Den mest kända fornlämningen är hällristningarna i Glösa. Ristningarna ligger i Glösabäcken och kan vara upp mot 6.000 år gamla.
En annan fornlämning är den så kallade Rysshögen, en gravhög från 800-talet mellan Vången och Glösa. I graven fanns en stor mängd järnåldersföremål som grävdes fram 1938. Järnåldersfynd har gjorts även på andra håll i socknen. Järnåldergravar finns i Hov och Vången.
Sommaren 1030 passerade Olav Haraldsson (Olav den helige) med sin här genom Alsen på väg mot norska Stiklestad, där han sedan kom att stupa. Enligt en tradition i Alsen skulle hällristningarna i Glösabäcken ha gjorts av Olav. Efter Olavs död kom kristna pilgrimmer att söka sig till Stiklesstad och Olavs grav i Trondheim. Olav den heliges väg eller pilgrimsleden gick genom centrala Alsen.
Ett av socknens ödesbölen är Svedäng som övergavs i mitten av 1300-talet. Utgrävningar har gjorts och informationstavlor talar om hur bondgården såg ut på medeltiden. Ett flertal gårdar blev öde på 1300-talet, bl.a. på grund av digerdöden och ett försämrat klimat.
I Alsen finns även ett flertal fångstgropar för vandringsälg. Älgar som kom in mellan Hällsjön i grannsocknen Offerdal och Alsensjön fångades när de gått utför Hällberget i ett långt system av fångstgropar kring Glösa. Groparna började användas på 800-talet och användes in på 1600-talet.
På 1300-talet skrevs sockennamnet som Alsnø eller Alsne. Under 1500- och 1600-talen var Alsen flera gånger skådeplats för strider mellan Danmark-Norge och Sverige. Åren 1563-64 utkämpades bland annat strider vid Blodsbäcken på gränsen till Mörsil. Under Baltzarfejden 1611-13 utsattes befolkningen för en grym behandling och i samband med räfsten i Jämtland 1613 straffades ett flertal av Alsens invånare. År 1644 ägde nya strider mellan Danmark-Norge och Sverige rum i Alsen, bland annat i Valne. Genom freden i Brömsebro 1645 blev Alsen och övriga Jämtland svenskt. Nya strider ägde rum åren 1657 och 1675-79. I samband med finska kriget 1808-09 ägde nya strider rum i Alsen. I juli 1809 slöt vapenstillestånd utanför Bleckåsen mellan general von Döbeln från Sverige och kapten von Krogh från Norge.
Alsen har under historien präglats av jordbruksnäringen. I socknens båda delar - bygderna vid Alsensjön och runt Trångsviken - finns stora bördiga bondgårdar som en del av Storsjöbygden. Två stora herrgårdar är Wången och Åberg. Storskifte genomfördes under perioden 1820-1880.
Alsen är bland annat känt för Wångens travskola. Wången startade 1903 som hingstuppfödningsanstalt och blev känt som ett centrum för avelsarbete för att bevara den nordsvenska hästen. År 1996 omformades anläggningen till en trav- och galoppskola.
Genom Alsen går ett flertal vandringsleder, bland annat Mittnordenleden. Andra vandringsleder är bröllopsstigen, fornstigen och herrgårdsstigen.
Näringsliv
I Trångsviken finns ett stort antal företag, bl.a. Trangia som sedan 1925 har tillverkat friluftsartiklar. Därutöver präglas Alsen av jordbruksnäringen. Utbud av service finns framförallt i Trångsviken och Alsen.
Tidigare gick Europavägen E75 genom kyrkbygden i Alsen. Numera går E14 mellan Stjördal och Sundsvall genom Trångsviken. Mellanriksbanan mellan Östersund och Trondheim går genom socknen vid Trångsviken.
Alsens kyrka
Enligt traditionen byggdes redan på 1000-talet en kyrka i västra delen av Alsen. I början av 1200-talet flyttades kyrkan till byn Hov i socknens centrala del. Denna medeltida kyrka var belägen något nordost om Alsens nuvarande kyrka. Den bestod troligen av ett långhus och ett kor utan absid. Enligt traditionen ska kyrkan ha brunnit på 1560-talet.
En ny kyrka byggdes upp under den danska tiden i Alsen, troligen omedelbart efter branden. Redan på 1620-talet framfördes klagomål om att den nya kyrkan började förfalla. Under de kommande åren genomfördes renoveringar av kyrkan. En ny tredelad altaruppsats uppfördes, vilken numera finns i Kolåsens kapell i Kalls socken. Predikstolen från 1656 var gjord av Erik Eriksson från Bredbyn i Offerdal. Även denna finns sedan 1849 i Kolåsen. År 1696 genomfördes en ny renovering och 1715 fick kyrkan nya trävalv som innertak, snidade av Petter Blom från Gävle.
Åren 1755 och 1756 förstördes delar av kyrkan genom bränder. Den gamla kyrkan i Hov byggdes om 1757, varvid den medeltida karaktären försvann. Koret revs och kyrkan förlängdes. Byggmästaren var Per Olofsson i Dillne. Ett antal inventarier från denna 1700-talskyrka (Lovisa Ulrikas kyrka) finns kvar i nuvarande kyrka.
Redan efter 80 år bedömdes kyrkan vara för liten och år 1840 beslöt socknen att bygga en ny och större kyrka. Den nya kyrkan byggdes under ledning av Anders Åkerlund från Härnösand söder om landsvägen. Den invigdes i juni 1850. Kyrkan blev den tredje största i Härnösands stift. År 1880 revs den gamla 1700-talskyrkan.
Alsens nya 1800-talskyrka förstördes redan 1919 av en eldsvåda. På samma plats byggdes en ny kyrka upp efter ritningar av Gustav Holmdahl, vilken invigdes 1924. Altaruppsatsen är gjord av Olof Ahlberg och den flankeras av två träskulpturer utförda av Johan Edler. I koret finns en för Jämtland typisk dopängel. Predikstolen är målad av Gunnar Torhamn.
Orter i Alsens socken
|
|
Kända personer med anknytning till Alsens socken
- Kjell Albin Abrahamson
- Haldo Hansson
- Sigfrid Jonsson
- Rolf Lilja
- Curt Lofterud
- Nils Olsson i Rödningsberg
- Nils G. Åsling
- Per Åsling
- Mohamed Omar
Se även
Källor
- Alsen - en sockenbok. Alsen, 1982.
- Alsen - Näskott. Sevärt i Krokoms kommun 1. Nälden, 1986.
Externa länkar
|
|||||||
