Aliens - Återkomsten

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Regissören James Cameron tillsammans med Gale Anne Hurd, filmens producent. Foto:Towpilot

Aliens - Återkomsten, amerikansk film, sci-fi/skräckfilm/action, från 1986.

Handling

Ellen Ripley, den enda överlevande besättningsmedlemmen från Alien, återfinns efter 57 år på drift i räddningskapseln Narcissus. Den stora koncernen som hon arbetade för, Weyland-Yutani, har ingen förståelse för hennes historier om rymdmonster och ser henne som ansvarig för förstörandet av malmfraktaren Nostromo.

Efter ett antal mardrömmar och klara svårigheter att anpassa sig till sitt nya liv får hon veta att planeten de besökte i första filmen nu kallas LV-426 och har koloniserats av ungefär 60 familjer.

Plötsligt förlorar man kontakten med kolonin, och den enda person med någon som helst erfarenhet av den världen är Ripley. Hon ombeds följa med på ett påstått räddningsuppdrag, men vägrar först. Efter några fler mardrömmar bestämmer hon sig för att följa med, men bara på villkoret att monstren måste utrotas. Inte fångas, undersökas eller studeras.

När Ripley och ett antal marinkårssoldater beväpnade till tänderna anländer till LV-426 finner de att alla kolonins invånare har försvunnit. Man finner ett laboratorium där ett antal parasiter, s.k. facehuggers, hålls. Alla börjar misstänka att Ripley kanske hade rätt, och att det nu finns ett monster för varje person i kolonin.

Precis när det uppdagas att Weyland-Yutani har ett finansiellt intresse i att tillfångata monstren attackeras soldaterna av en stor mängd monster. På grund av en tidigare attack under vilken ett kylsystem till en kärnreaktor skadats, riskerar de nu kvarvarande att omkomma i en explosion, och det beslutas att fly planeten. De enda överlevande är Ripley, en av soldaterna och en liten flicka som hittades på planeten.

Om filmen

• Aliens - Återkomsten är den första av sammanlagt tre uppföljare till Ridley Scotts Alien från 1979.
• Filmen hade svensk premiär 3 oktober 1986 i 70 mm kopia på biografen Rigoletto i Stockholm.
• Veckan innan premiären kom regissören James Cameron till Stockholm tillsammans med sin dåvarande fru, filmens producent Gale Anne Hurd, för att ge intervjuer om sin nya film.
• James Cameron gjorde ett medvetet val att ta Aliens i en helt annan riktning än Alien. Han kallade det för en krigsfilm, och filmen fick också undertiteln This time it's war.
• I en sekvens som togs bort från biofilmen får Ripley reda på att hennes dotter, som var runt 10 år när hon lämnade jorden på den första resan, nu är död. Sekvensen finns dock med på vissa videoversioner^[1].
• Skådespelaren som först skulle spela rollen som Hicks var James Remar. Han ersattes dock av Michael Biehn några dagar in i produktionen. Remar lämnade filmen på grund av åsiktsskillnader mellan honom och regissören, men kan fortfarande ses i den slutliga filmen.
• Karaktären Wierzbowski har, trots sina relativt få framträdanden i filmen, ett närmast kultartat följe^[2].
• Karaktären Hudson (spelad av Bill Paxton, har kända repliker, som om och om igen använts i en mängd tv-spel. Det är dom kända replikerna som: "Game over man, game over!", "Oh you want some too?" , och när Vasquez säger till Hudson:" Fuck you man.. " (då säger Hudson) "Anytime, anywhere...".

Rollista (i urval)

Fotnot

1. ↑ John Brosnan 1991. The Primal Screen, p. 291 ISBN 0-356-20222-4
2. ↑ Wierzbowski hunters - var är Wierzbowski?

Externa länkar

• Recension på russin.nu