88:an

Från Rilpedia

(Omdirigerad från 88:an Black)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
88an.jpg

88:an är en glass från GB Glace bestående av vanilj- och ischokladglass med nötkrokant.

Innehåll

Bakgrund

Glassen lanserades år 1964 av Trollhätteglass. 88:an hade en amerikansk förebild och hade kommit till Sverige genom Unilever. Året innan hade 77:an (vaniljglass med jordgubbssylt doppad i choklad med kaksmulor) lanserats; även den kom från Unilever. 77:an överlevde dock inte lika länge.

Namnet 88:an var från början ett arbetsnamn eftersom det var den 88:e produkten som Trollhätteglass tog fram.

År 1973 fusionerade Trollhätteglass med Glace-Bolaget. 88:an var den enda Trollhätteglassen som överlevde fusionen. 1975 lanserades 89:an (vaniljglass med svartvinbärsfudge och nötkrokant). Den försvann dock efter två år.

Liknande glassar

För att rida på 88:ans framgångar har andra glassföretag lanserat liknande glassar. Triumfglass, Sia Glass och Engelholmsglass variant heter Nötkrokant, medan Hemglass valt att namnge sin variant efter seriefiguren 91:an.

År 2002 lanserades 88:an Black (vanilj- och lakritsglass med lakritsöverdrag och saltlakritskrisp). Den följdes året därpå upp av 88:an Blue (vanilj- och blåbärsglass med blåbärsöverdrag och blåbärskulor). Samma år lanserades 88:an Black av danska Frisko och finska GB Glace, men då hette den bara 88 Black.

Glassrasismdebatten 2005

I april 2005 anmälde Antidiskrimineringsbyrån i Malmö 88:an till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för dess påstått nazistiska budskap (se åttioåtta); man hävdade att 88 stod för åttonde bokstaven i alfabetet, alltså HH, som enligt Antidiskrimineringsbyrån stod för Heil Hitler.[1] [2] Anmälan gjordes kort efter att massmedia uppmärksammat att Centrum mot rasism anmält glassen Nogger Black till DO.

Se även

Källor

  1. Glassen 88:an är nazistisk”. Aftonbladet. 2005-04-19. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,633308,00.html. 
  2. Anförande i Riksdagen, 2005-04-10
Personliga verktyg