1812 (ouvertyr)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Uvertyren 1812, eller Ouverture solennelle "1812" (Franska för högtidig ouvertyr 1812) Op.42, är ett orkesterstycke av Peter Tjajkovskij, till minne av den misslyckade franska invasionen av Ryssland och Napoleons förödande reträtt. Detta markerade vändpunkten i Napoleonkrigen. Stycket är främst känt för sekvensen med kanoneld som vid utomhusframföranden ibland spelas med hjälp av riktiga kanoner. Även om stycket inte har någon koppling till 1812 års krig mellan Storbritannien och USA används det ibland av amerikanska patrioter.

Stycket uruppfördes i Kristus Frälsarens katedral i Moskva 20 augusti 1882, och var ett beställningsverk av Nikolaj Rubinstein för en konst- och handelsutställning samma år. Tjajkovskij kände sig inte speciellt inspirerad inför uppgiften och bl.a. skrev "Ouvertyren kommer att vara mycket hög och bullrig, men jag skrev den utan några varma kärlekskänslor och därför kommer den troligen inte ha några konstnärliga värden". Att man valde Kristus Frälsaren katedralen (Храм Христа Спасителя) som är den största ortodoxa kyrkan i Moskva beror på att kyrkan byggdes upp av Tsaren Alexander I i tacksamhet till den gudomliga försynen som lät Ryssland gå segrande ur kriget.

I ouvertyren citeras bland annat Marseljäsen och den ryska tsar-/kejsarhymnen Gud bevare Tsaren, och verkets programform låter de franska truppernas inledande framgång, efter en bataljscen (vid Borodino) med kanonskott, vändas till segrande tsarsång ackompanierad av kyrkklockor.

Kuriosa

  • Peter Schickele, alias PDQ Bach, har komponerat 1712 Overtyre som lånar formen från Tjajkovskij och klår denne med överrumplande specialeffekter. (Lyssna till finalen)
  • Peter Tjajkovskij använde tsarhymnen Gud bevare Tsaren i sex av sina verk, vilket ställde till det för framföranden under sovjettiden där hymnen var musica non grata. Tjajkovkis verk framfördes i en tidskorrekt form, där hymnen utbytes mot annan lämplig musik, i 1812 fallet använde man sig a Michail Glinkas kör från operan Ivan Susanin.

Externa länkar

Sovjetanpassade versioner (med förvanskade sista minuterna av verket, det vill säga inte skrivna av Tjajkovskij):

  • mp3-fil: 1812 (hela) med Glinkas Gloria-kör, dir Nikolay Golovanov och stora Radiosymfoniorkester (1948)
  • mp3-fil: 1812 (hela) med Glinkas Gloria-kör, dir Evgenij Svetlanov och Sovjetunionens statliga symfoniorkester (1974)

Sida om Tsarsången i Tjajkovskijs musik (med MP3-exempelfiler):

Personliga verktyg