Titan (grundämne)

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 17.09 av 81.235.250.241 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
skandium - titan - vanadin

Ti
Zr 
 
Ti-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer titan, Ti, 22
Ämnesklass övergångsmetaller
Grupp, period, block 4, 4, d
Densitet 4507 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 6
Utseende Silvrig metall
Ti,22.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 47,867 u
Atomradie (beräknad) 140 (176) pm
Kovalent radie 136 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d24s2
e per skal 2, 8, 10, 2
Oxidationstillstånd (oxid) 4 (amfoterisk)
Kristallstruktur hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd solid
Smältpunkt 1941 K (1668 °C)
Kokpunkt 3560 K (3287 °C)
Molvolym 10,64 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 421 kJ/mol
Smältvärme 15,41 kJ/mol
Ångtryck 0,49 Pa vid 1933 K
Ljudhastighet 4140 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,54 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 520 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 2,34·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 21,9 W/(m·K)
1a jonisationspotential 658,8 kJ/mol
2a jonisationspotential 1309,8 kJ/mol
3e jonisationspotential 2652,5 kJ/mol
4e jonisationspotential 4174,6 kJ/mol
5e jonisationspotential 9581 kJ/mol
6e jonisationspotential 11533 kJ/mol
7e jonisationspotential 13590 kJ/mol
8e jonisationspotential 16440 kJ/mol
9e jonisationspotential 18530 kJ/mol
10e jonisationspotential 20833 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
44Ti syntetisk 63 år ε 0,268 44Sc
46Ti 8,0 % 46Ti, stabil isotop med 24 neutron(er)
47Ti 7,3 % 47Ti, stabil isotop med 25 neutron(er)
48Ti 73,8 % 48Ti, stabil isotop med 26 neutron(er)
49Ti 5,4 % 49Ti, stabil isotop med 27 neutron(er)
50Ti 5,4 % 50Ti, stabil isotop med 28 neutroner neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Titan är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste atomslaget i jordskorpan. Titan används i legeringar inom bland annat flyg- och rymdteknik. Titan används också som implantatmedel i människokroppen, till exempel för att fästa tandproteser i käkben, eftersom titan inte orsakar allergier. Titan används därför också i smycken. Titan är pga sina unika fysiska egenskaper lämplig i tillverkning av vissa typer av högtalarmembran.

Titandioxid, som inte släpper igenom ljus, används i solkrämer, smink och målarfärger.

Legeringar

Det finns många olika titanlegeringar. Gemensamma fördelar för dem är att de är korrosionshärdiga, det vill säga rostar inte, tål värme bra och har låg densitet. Nackdelen är att titan till följd av bland annat reningsprocesser är en dyr metall.

Det finns två huvudtyper av titanlegeringar:

  • Legeringar med palladium. Dessa är de mest korrosionshärdiga legeringarna.
  • Legeringar med aluminium och vanadin eller mangan. Denna typ av legering har mycket bra hållfasthetsegenskaper och används bland annat till flygplansdelar och flygmotordetaljer.

Se även

Personliga verktyg