Teism
Från Rilpedia
Teism (av grekiska theos, gud), är en filosofisk eller religiös riktning som menar att det finns en transcendent (översinnlig, ej möjlig att uppfatta eller förstå) och personlig (ett väsen/kraft i sig själv och inte något utspritt) Gud. Denne är upphovet till universum och ingriper i mänsklighetens historia främst genom att ge människorna en tro.
Om Gud dessutom fortsätter att agera i historien, exempelvis genom en serie ännu ej avslutade uppenbarelser till utvalda människor som blir grundare av nya världsreligioner, som innehåller modifierade normer för moraliskt handlande och anpassade koder som fortlöpande driver mänsklighetens andliga utveckling framåt är teismen evolutionär. En evolutionär syn förekommer inom bahá'í-tron.
Innehåll |
Teism i jämförande belysning
Ofta likställs teism med monoteism och förstavelsen "mono" finns huvudsakligen för att betona att det är fråga om en och endast en gud som existerar, till skillnad från polyteism och henoteism. Dock är statisk monoteism eller teism i meningen att en enda Gud har lagt fast religionens grundläggande normer en gång för alla, som exempelvis i kristendomen, judendomen, islam och zoroastrism inte detsamma som evolutionär teism eller monoteism.
Inom polyteismen finns ett helt pantheon med olika gudar som har olika ansvarsområden; så är till exempel fallet i antik grekisk, egyptisk och centralamerikansk religion. Om en folkgrupp dyrkar en enda gud (exempelvis Jahve under Mose tid), samtidigt som gruppen accepterar att andra folk har andra gudar kallas det henoteism eller monolatri; jämför budet "Du skall inga andra gudar hava jämte mig", som inte nödvändigtvis utesluter att andra gudar existerar.
Motsatsen till teism är ateism, vilket är (1) förnekandet av att gud eller gudar existerar eller (2) förkastandet av tron på Gud då begreppet "gud" inte har någon klar mening.
Deism innebär att den ende och transcendente guden är skapare till allt, men att Gud efter skapelsen inte överhuvudtaget ingriper i världen genom att exempelvis uppenbara religioner. Deismen kan indelas i (1) Gud vill inte ingripa efter skapelsen och (2) Gud kan inte ingripa efter skapelsen.
Panteismen, uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta. I sin mest extrema form innebär panteismen att Gud och universum är identiska med varandra, och Gud är i enligt detta synsätt inte världens skapare. Pandeismen är inom religionsfilosofi en kombination av panteism och deism.
En religion som inte kan inordnas i detta schema är buddhismen.
Kritik av teism
Kritik av teism framförs huvudsakligen från ateistiskt[1][2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] och agnostiskt [12] [13] [14] håll, även om vissa former av teism har blivit kritiserade av andra teister. Till exempel kritiseras islam ibland från kristet håll [15] och omvänt. Det finns flera särskilda sorters argument som används mot teism, exempelvis sådana som ifrågasätter giltigheten i teismen, konsekvenserna av tro och troendes handlingar.
Referenser
- ↑ Victor J. Stenger, God the failed hypothesis
- ↑ Richard Dawkins, The God Delusion
- ↑ Christopher Hitchens, God is not Great - How Religion Poisons Everything
- ↑ Sam Harris, The End of Faith
- ↑ Sam Harris, Letter to a Christian Nation
- ↑ David Mills, Atheist Universe - Why God Didn't Have A Thing To Do With It
- ↑ George H. Smith, Atheism - The Case Against God
- ↑ Michael Martin, The Impossibility of God
- ↑ Michael Martin, The Case Against Christianity
- ↑ Bertrand Russell, Why I Am Not A Christian
- ↑ Ibn Warraq, Why I Am Not A Muslim
- ↑ Robert Green Ingersoll, Why Am I Agnostic, part I, North American Review, 1889
- ↑ Robert Green Ingersoll, Why Am I Agnostic, part II, North American Review, 1890
- ↑ Herbert Spencer, First Principles (1862)
- ↑ Robert Spencer, Religion of Peace?: Why Christianity Is and Islam Isn't
Externa länkar
Se även ordet "teism" på svenskspråkiga Wiktionary.
|
||||||||||||||||||||||||||
