Sparlösastenen

Från Rilpedia

Version från den 17 juni 2009 kl. 09.23 av RIL (Diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
 R-runan.svg 
Sparlösastenen
Sparlosastenen.JPG
Signum: Vg 119
RAÄ-nr:
Område: Västergötland
Placering: Sparlösa kyrka
Tillkomsttid: omkr. 800 samt 1000-talet
Ristad av: okänt

InskrifterRunorStenar

Sparlösastenen i Sparlösa församling, Västergötland, är näst efter Rökstenen den mest berömda runstenen i Sverige. Den 1,77 meter höga stenen är troligen ristad på 800-talet.[1] Stenen upptäcktes 1669 av Elias Brenner, Johan Hadorph och Petrus Törnewall i Sparlösa kyrkas södra korvägg. 1684 drabbades kyrkan av brand, varefter stenen plockades ut ur väggen, klövs, och åter murades in. Den togs åter fram år 1937, och sedan 1982 står den uppställd i en särskild byggnad efter att ha konserverats.

Stenen är ristad på alla sidorna, men texten är omöjlig att tyda efter den ovarsamma hanteringen. Förutom ristningarna finns även intressanta bilder av bland annat fåglar, fyrfotadjur, krigare, skepp, samt vad som tolkats som en tempelbyggnad.

Förutom den äldre inskriften finns även en yngre från 1000-talet.

Innehåll

Inskrifter

Sidan A:

a¤iuls kaf ÷ airikis sunR kaf alrik- -

Sidan B:

---t---la kaf rau- at kialt(i) * …a sa- faþiR ubsal faþiR suaþ a-a-u--ba …-omas notu auk takaR ÷ aslriku lu--R ukþ-t a(i)u(i)sl

Sidan C:

…s---n(u)(R)-a-- þat sikmar aiti makuR airikis makin(i)aru þuno * aft aiuis uk raþ runoR þaR raki-ukutu iu þar suaþ aliriku lu(b)u faþi '

Sidan D:

ui(u)-am …--ukrþsar(s)k(s)nuibin- ---kunR(u)k(l)ius-- …iu

Sidan E:

: kisli : karþi : iftiR : kunar : bruþur [:] kubl : þisi

Tolkningar

Runinskriften är en av dem som diskuterats mest bland runologer, både på grund av skadorna på stenen och de öppningar för olika tolkningar som språket bjuder på. Stenens inskrift påstås vara den äldsta källa där ordet Upsal nämns. Huruvida ordet syftar på en ort eller ett begrepp råder det oenighet kring. Den klassiska "sveaskolan" hävdar att detta Upsal står för Gamla Uppsala. Andra tolkar det som en ort eller Upsal, dock inte nödvändigtvis i Mälardalen, medan återigen andra anser att det skulle kunna röra sig om en värld ovan himlen.

Fotevikens Museum ger följande tolkning av texten:

Sidan A: "Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik."

Sidan B: "… gav … i gengäld. Då (?) satt fadern i Uppsala (?), fadern som … nätter och dagar. Alrik lu(bi)r fruktade (?) ej (?) Öjuls …"

Sidan C: " … att Sigmar (alt. Segerfrejdad) heter (må kallas) Eriks son … väldig strid (?) Efter Öjul (är stenen rest?) och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik lubu ristade"

Sidan D: "Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik"

Sidan E: "Gisle gjorde (inskriften)efter sin broder Gunnar"

En av de mest fantasirika och humoristiska tolkningarna står Åke Ohlmarks för.

Källor

  1. Fotevikens Museum: Run- och bildstenen i Sparlösa

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk