Snöget

Från Rilpedia

Version från den 22 januari 2009 kl. 03.45 av Louperibot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Snöget
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Mountain Goat USFWS.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning: Idisslare
Ruminantia
Familj: Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj: Caprinae
Släkte: Oreamnos
Rafinesque, 1817
Art: Snöget
O. americanus
Vetenskapligt namn
§Oreamnos americanus
Auktor: Blainville, 1816
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Snögeten (Oreamnos americanus) är ett partåigt hovdjur och är den enda arten i släktet Oreamnos.

Innehåll

Kännetecken

Pälsen består av vit, tät och tjock ull samt av styvare hår, vilka längs ryggsidan är längre och uppstående. Hornen liknar gemsens. Kroppslängden är 1,4 meter. Höjden över skuldran är ca 100 centimeter. Hanen når en vikt av 140 kg och honan 50 kg. Ögonen samt nosens spets är svart och står i kontrast till den vitaktiga pälsen. Horn finns hos bägge könen. Hornen är 20 till 30 centimeter långa och lite böjda bakåt.

Utbredning och habitat

Snögeten bebor topparna av norra Klippiga bergen ovanför skogsgränsen. Utbredningsområdet sträcker sig från sydöstra Alaska över västra Kanada till nordvästra USA (delstaterna Washington, västra Montana och Idaho). I några andra regioner av USA som South Dakota och Colorado blev snögeten införd av människan. Geten vistas på branta klippiga bergssluttningar som delvis täcks av ängar. Under sommaren vandrar den upp till områden som ligger 5 000 meter över havet och under vintern vistas den i lägre regioner.

Levnadssätt

Snögeten är vanligtvis aktiv tidigt på morgonen eller sent på kvällen, ibland letar den efter föda under natten. Under vilopauser använder geten fördjupningar i marken som den skapar själv med sina främre extremiteter. Djuret har särskild god förmåga att klättra. Under loppet av 20 minuter kan den klättra upp mer än 450 meter.

Under sommaren lever honor i små grupper av högst fyra individer och hannar lever ensamma. Vid denna tid omfattar ett revir i genomsnitt 23 km2. Under vintern samlas getterna till större hjordar. Snögetter av honkön är aggressivare än honor av andra partåiga hovdjur. Ibland strider honorna liksom hannarna för territoriets eller födans skull.

Födan utgörs av gräs, barr, löv, mossa, lav och andra växtdelar, men andelen av de olika ämnena varierar med årstiderna. Under våren slickar snögeten ofta salt från stenar.

Parningstiden ligger mellan november och januari. Vid denna tid försöker en hanne att få kontroll över en hona eller över en grupp honor. Är hannen framgångsrik försvarar han honorna mot andra hannar. Dessa strider förs ofta aggressivt och varje hanne försöker att ramma sina horn i motståndarens sida. På så sätt orsakas ibland större sår eller döden för en av kontrahenterna.

Efter dräktigheten, som varar i cirka 180 dagar, föder honan vanligen ett enda ungdjur. Tvillingar eller trillingar är sällsynta. Ungarna är "borymmare" och har redan efter kort tid förmåga att följa efter modern. Efter tre till fyra månader slutar honan att ge di. Kort före nästa parningstid måste ungdjuret lämna modern. Snögeten blir könsmogen efter ungefär 2,5 år.

Livslängden i naturen ligger mellan 12 och 15 år, den äldsta kända honan blev 18 år gammal. En viktig faktor är hur snabbt tänderna blir nedslitna.

Snögetens största naturliga fiende är puman. I lägre regioner jagas den också av kanadensiskt lodjur, brunbjörn, varg och järv. En vuxen get har ofta bra förmåga att försvara sig och sitt ungdjur mot rovdjur på marken men är vanligen maktlös när en örn slår till.

Snöget och människor

På grund av att utbredningsområdet är mindre tillgänglig för människor är denna get inte lika hotad som andra nordamerikanska däggdjur. Den jagades tidigare av indianerna för skinnets skull. Även nybyggare jagade geten och decimerade populationen en del. Idag uppskattas beståndet till 50 000 till 100 000 individer och arten listas av IUCN som livskraftig.[1]

Systematik

Idag är snögeten den enda arten i släktet Oreamnos. En utdöd släkting, Oreamnos harringtoni, levde under pleistocen i sydvästra USA och norra Mexiko.

Trots namnet är snögeten inte närmare släkt med de egentliga getterna (släktet Capra). Artens närmaste släkting antas vara gemsen.

Referenser

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Tryckta källor

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0801857899
  • A.W.F. Banfield: The Mammals of Canada. University of Toronto Press, 1974, ISBN 0-8020-2137-9

Noter

  1. 1,0 1,1 Caprinae Specialist Group 1996. Oreamnos americanus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061029.

Externa länkar

Personliga verktyg