Santiago de Chile

Från Rilpedia

Version från den 3 maj 2009 kl. 21.01 av Sòfokles (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet Santiago leder hit. För andra betydelser, se Santiago (olika betydelser).
Santiago de Chile
Flagga Stadsvapen
(Flagga) (Stadsvapen)
Santiago Kommun
Kommunen Santiago
Region Region Metropolitana de Santiago
Provinser Provincia de Santiago
Borgmästare Raúl Alcaíno Lihn
mandatperiod 2004-
Area 23,20 km²[1]
Befolkning 175 213 (2008)[2]
Befolkningstäthet 7 552 inv/km²
Storstadsområdet
(Metrópoli de Santiago)
Kommuner 37 (vissa enbart delar av)
Area 867,75 km²[1]
Befolkning 5 720 000 (2007)[3]
Vänorter Mexico city, Mexico
Guayaquil, Ecuador
Kiev, Ukraina
Miami, USA
Madrid, Spanien
Plasencia,Spanien
Riga, Lettland och Buenos Aires, Argentina

Santiago (officiellt Santiago de Chile) är Chiles huvudstad. Själva kommunen har endast 175 000 invånare, medan hela storstadsområdet omfattar 5,7 miljoner invånare.[2][3]

Santiago de Chile anses vara en världsstad som gamma-stad med 6 poäng. Anses också ha Latinamerikas bästa levnadsstandard efter Buenos Aires och Montevideo.

På grund av att Santiago ligger i mellan bergskedjan Anderna får staden inte tillräckligt med vind och därmed blir det luftföroreningar i staden mest under vintern.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Chiles historia

Santiago grundades av Pedro de Valdivia den 12 februari 1541 vid Mapochofloden under namnet Santiago de Nueva Extremadura. Invigningsceremonin hölls på berget Huelén, som senare döptes om till Cerro Santa Lucía. Valdivia valde Santiagos läge på grund av dess milda klimat och enkelheten att försvara platsen - Mapochofloden delas i två floder och sammanförs längre ner, och bildar därmed en ö.

Staden förstördes 11 september 1541 av indianska styrkor ledda av hövding Michimalonco, vilket ledde till Araucokriget.

Katedralen i Santiago

De första byggnaderna uppfördes med hjälp av urinvånarna, picuncheindianerna. Den södra banken av Mapochofloden dränerades senare och förvandlades till en promenad, känd som Alameda (numera Avenida Alameda Libertador Bernardo O'Higgins). Staden skadades lindrigt under det chilenska befrielsekriget (18101818), under slaget vid Maipú som ägde rum sydväst om staden. Santiago blev huvudstad 1818.

Under det tidiga 1800-talet var Santiago en liten stad med få byggnader förutom Palacio de La Moneda, som användes som myntverk under den spanska perioden, samt några få kyrkor och myndighetsbyggnader. Kyrkan Compañía de Jesús brann ner under en ceremoni 1863, då 2 000 människor omkom i en av de största bränderna i modern historia[4].

Pedro de Valdivias grundande av Santiago av Pedro Lira (1889)

Under 1880-talet skapade framtagningen av nitratgödning i norra Chile framgångar för landet och bidrog till huvudstadens utveckling. Viktiga landmärken byggdes 1910 under 100-årsjubileumet av befrielsen från Spanien, som till exempel Chiles nationalbibliotek och De sköna konsternas museum.

Santiago började att förvandlas till en modern stad under 1930-talet genom byggandet av Barrio Cívico, som omger El Palacio de La Moneda. Staden växte även befolkningsmässigt tack vare immigration från södra och norra Chile. 1975 invigs Santiago de Chiles tunnelbana som blir mycket viktig för staden.

1985 förstörde en jordbävning historiskt viktiga byggnader i de centrala delarna av Santiago.

Santiago anses vara det näst viktigaste finansiella centrumet i Latinamerika efter São Paulo.

Klimat

Santiago har ett milt medelhavsklimat med relativt heta somrar mellan november och mars då temperaturen ofta når upp till 30 grader. Under vintrarna mellan juni och augusti ökar luftfuktigheten och de högsta temperaturerna brukar då ligga på omkring 12 grader. Som lägst är temperaturen strax över noll grader. I höglänta områden förekommer snöfall på vintrarna. Den genomsnittliga regnnederbörden är 358 millimeter per år.

Klimattabell
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Genomsnittlig högsta dagstemperatur (°C) 29 28 25 19 14 12 11 13 15 20 24 28
Genomsnittlig lägsta dagstemperatur (°C) 14 14 10 7 5 3 2 4 6 7 9 11
Genomsnittlig regnnederbörd (mm) 0 3 5 23 58 79 86 53 38 13 5 5
Källa: Weather.co.uk Climate Statistics


Inversion orsakar höga nivåer av smog och luftföroreningar och är koncentrerad till den centrala dalen (Valle Central de Chile) under vintermånaderna. 1990-talets luftföroreningar sjönk med en tredjedel men sedan 2000 har minskningen stått stilla.

Mapochofloden som korsar staden från nordost till sydväst i Valle Central de Chile förorenas av industri- och hushållsavfall som kastas osorterad i floden, och uppströms av koppargruvor som ligger i Anderna i östra Santiago. Regeringen har nyligen röstat fram en lag som tvingar industrier och lokala styren att från och med 2006 ta hand om allt avfallsvatten. Det finns nu flera reningsverk och återvinningsanläggningar under uppbyggnad. Det finns även planer på att rena floden och att göra den farbar.

Ljudnivåerna på de stora gatorna är höga, mest på grund av högljudda dieselbussar. Dieseldrivna lastbilar och bussar är även stora orsaker till smogen på vintern. En lång process för byte av bussystemet (Transantiago) påbörjades 2005 och kommer att pågå till 2010.

Panoramabild över östra Santiago de Chile 2003.


Demografi

Befolkningen i Santiagos storstadsområde växte från 0,982 miljoner 1940 till 2,82 miljoner 1970 och 4,75 miljoner 1992. Enligt 2002 års folkräkning är antalet invånare 5,43 miljoner,[1] vilket motsvarar omkring 36 procent av landets totala befolkning och 42 procent av städernas befolkningsmängd.

Merparten av Santiagos befolkning är mestiser men många santiagobor har europeiska rötter och härstammar från de invandrare som under 1800-talet och 1900-talet kom till Chile. De första som kom var spanjorer, tyskar, schweizare och engelsmän. Senare följdes de av italienare, irländare och kroater.[5]

Eftersom Chile under senare år har haft en god ekonomiska tillväxt söker sig många av invånarna i grannländerna till Santiago på jakt efter arbete. Den största invandringsgruppen utgörs av peruaner men även många bolivianer, argentinare och ecuadorianer bor och arbetar i Chiles huvudstad.

Kommunen

Centrala Santiago utgörs av kommunen Santiago, som i förhållande till storstadsområdets utbredning endast omfattar en liten del av detta. Kommunens yta täcker 23,20 kvadratkilometer och den hade 200 792 invånare vid folkräkningen år 2002.[1] Invånarantalet beräknas ha minskat till 175 213 invånare i mitten av 2008.[2] Kommunen är underordnad provinsen Santiago som i sin tur är underordnad i regionen Santiago. Santiagos kommun administreras av Municipalidad de Santiago som är en självstyrande enhet med egen borgmästare och fullmäktige. Den omfattar de äldsta delarna av stora Santiago inklusive centrum och alla stora statliga byggnader, bland annat regeringspalatset La Moneda.

Staden och storstadsområdet

Det man oftast menar med 'staden' Santiago omfattar ett betydligt vidare område än den centrala kommunen. Det urbaniserade området, kallad Metrópoli de Santiago (eller Gran Santiago i vardagstal), omfattar delar i provinsens samtliga 32 kommuner, samt sträcker sig även in i provinserna Cordillera, Maipo och Talagante. Invånarantalet för området var 5 428 590 vid folkräkningen 2002, vilket beräknas ha stigit till 5 720 000 invånare år 2007.[1][3] Den totala ytan är 867,75 kvadratkilometer, och omfattar även några större förorter, bland annat Puente Alto och San Bernardo. Den del av storstadområdet som ligger inom provinsen Santiagos gräns hade 4 656 690 invånare år 2002 på en yta av 727,00 kvadratkilometer.[1]

Ekonomi

Santiago är det industriella och finansiella centrumet i Chile och genererar 45 procent av landets BNP. Staden är tillsammans med Buenos Aires och São Paulo, Sydamerikas finansiella centrum. En del internationella organisationer, som till exempel ECLAC, har sina huvudkontor i Santiago. På senare år har, tack vare Chiles starka ekonomi, många multinationella företag valt att ha sina regionala huvudkontor i Santiago, som till exempel HP, Reuters, JP Morgan, Intel, Coca-Cola, Unilever, Nestlé, Kodak, BHP Billiton, IBM, Motorola, Microsoft, Ford, Yahoo! och många fler.

Politisk indelning

Storstadsområdet täcker helt eller delvis 37 kommuner, där de flesta ligger inom provinsen med samma namn. Några perifiera kommuner ligger i Talagante, Maipo och Cordillera. Städerna San Bernardo i Maipo och Puente Alto i Cordillera, bildar tillsammans med Santiago storstadsregionen.

Provinsen Santiago är indelad i 32 kommuner (comunas). Varje kommun leds av en borgmästare (alcalde) som väljs vart fjärde år. Medlemmarna i kommunrådet (concejales) väljs separat i samma omröstning.

Cerrillos Las Condes Pudahuel
Cerro Navia Lo Barnechea Puente Alto
Conchalí Lo Espejo Quilicura
El Bosque Lo Prado Quinta Normal
Estación Central Macul Recoleta
Huechuraba Maipú Renca
Independencia Ñuñoa San Bernardo
La Cisterna Padre Hurtado San Joaquín
La Florida Pedro Aguirre Cerda San Miguel
La Granja Peñalolén San Ramón
La Pintana Pirque Santiago
La Reina Providencia Vitacura
Mapa de Santiago y sus comunas

Byggsektorn

Byggsektorn i Santiago har en högkonjunktur. Flera stora byggnader byggs i hela staden och byggkranar är en vanlig syn. För närvarande (2006) byggs Costanera Center, ett stort projekt i Santiagos finansdistrikt som består av ett 280 000 kvadratmeter stort köpcentrum, två kontorsbyggnader som båda är 170 meter höga och ett hotell som är 105 meter högt. Då det står klart 2010 kommer det att vara den största byggnaden i Sydamerika. Nära Costanera Center byggs en annan skyskrapa, Titanium La Portada, som kommer att bli 190 meter hög. Även om dessa är de största byggprojekten så byggs många andra kontorsbyggnader i Santiago, liksom hundratals höga bostadsbyggnader.

Metro

Santiagos Metro är ett modernt underjordiskt transportmedel. Tunnelbanan med sina fem linjer har emellertid varit utsatt för stora påfrestningar sedan projektet[ Transantiago]http://www.transantiagoinforma.cl som har till syfte att förbättra och effektivisera kollektivtrafiken i staden inleddes i februari 2007. Tunnelbanesystemet klarade inte av att transportera den massiva mängd folk som tillkom efter att Transantiagoprojektet dragits igång. Den enorma trängseln ledde till stora förseningar samt minst två dödsfall ombord på tunnelbanevagnar. Efter dessa händelser upprättades enklare akutmottagningar på några av de mest vältrafikerade stationerna. Extra vagnar och bussar sattes också in, problemen som Transantiago orsakat är dock ännu i skrivandets stund (augusti 2007) inte lösta vilket medför att tunnelbanan fortfarande är svårt överbelastad.

Se även

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 Instituto Nacional de Estadística, Chile; Ciudades, Pueblos, Aldeas y Caseríos (zippad pdf-fil, 11,2MB) Resultat från folkräkningen 24 april 2002.
  2. 2,0 2,1 2,2 Instituto Nacional de Estadística, Chile; Proyecciones de población al 30 de Junio 1990-2020, Region Metropolitana de Santiago; Comunas (excelfil, 5,6MB)
  3. 3,0 3,1 3,2 United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database
  4. Spansk historia om branden
  5. Migration information source - Chile: Moving Towards a Migration Policy

Externa länkar

Personliga verktyg