Samuel Grubbe

Från Rilpedia

Version från den 17 april 2009 kl. 22.18 av Tomas e (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Samuel Grubbe, född 19 februari 1786 i Seglora, Älvsborgs län, död 6 november 1853 i Uppsala var en svensk filosof, och politiker. Han var ledamot av Svenska Akademien 1830 - 1853, stol 16, och ecklesiastikminister.

Son till majoren Carl Cristoffer Grubbe och Ulrika Schütz. Gift 1820 med Margareta Johanna Grawe. Släkten Grubbe, som saknar känt samband med den europeiska uradliga släkten med samma namn, adlades 1645, och vissa grenar tog namnet Stiernfelt. Ätten utdog på svärdssidan 1906.

Inskrevs vid Uppsala universitet 1802, magister och docent i filosofi 1806. 1813 professor i logik och metafysik, 1827 professor i etik och politik. 1840-1842 t f chef för Ecklesiastikdepartementet, 1840-1844 konsultativt statsråd. Efter tjugofyra år i Vitterhetsakademien, blev Samuel Grubbe hedersledamot därstädes 1853. Han blev invald i Svenska akademien 1830 och höll sitt inträdestal över Carl Gustaf af Leopold (1756-1829). Till Vetenskapsakademien invaldes han 1837.

Grubbe kan kallas teistisk fenomenolog då han ser Gud som genomsyrande världen, och studerar människans därtill kontingenta tillvaro, hennes plikter mot Gud och en god moral. Religionen ger människan en aning om det absoluta som vid sidan av den materiella världen är drivkraften i livet. Som pedagog och ledamot i Skolrevisionen 1823 förespråkade Grubbe en öppen attityd i fråga om formella antagningskrav till studier, och var överhuvudtaget känd för sin uppfattning om otillräckligheten i vad människor kan stadga, men också för att otidsenligt och konservativt åtskilja olika människors behov av reell och ideell bildning med avseende på vilken uppgift hon har i livet.

Själv publicerade Samuel Grubbe endast ett fåtal kortare texter. Efter hans död lät Axel Nyblæus 1876-1884 ge ut Filosofiska skrifter i urval, 1912 lät Natanael Fransén komplettera detta i en ny utgåva med anteckningar från hans föreläsningar. En biografi från Vetenskapsakademien publicerades 1855.


Företrädare:
Carl Gustaf af Leopold
Svenska Akademien,
Stol nr 16

1830-1853
Efterträdare:
Israel Hwasser
Företrädare:
Josef Otto Höijer
Uppsala universitets rektor
Ht 1828
Efterträdare:
Nils Jacob Sillén
Företrädare:
Johan Bredman
Uppsala universitets rektor
Vt 1836
Efterträdare:
Erik Gustaf Geijer
Företrädare:
Albrecht Elof Ihre
Sveriges ecklesiastikminister
1840-1842
Efterträdare:
Christopher Isac Heurlin
Personliga verktyg