Rally

Från Rilpedia

Version från den 6 maj 2009 kl. 11.25 av 193.44.212.150 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Denna artikel handlar om motorsporten rally. Se också Rally (olika betydelser).


Juuso Pykälistö i hans Peugeot 206 WRC under Svenska rallyt 2003.
Mitsubishi Lancer Evolution

Rally kallas en personbilstävling som omfattar en relativt lång sträcka och ofta pågår under flera dagar. Bilarna som används är registrerade standardbilar som körs i olika klasser beroende på trimningsgrad. Rally körs på vägar, så kallade "specialsträckor", som är avstängda för annan trafik och där det gäller att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Mellan specialsträckorna kör man "transportsträckor" där de allmänna trafikreglerna gäller. Till skillnad från biltävlingar på bana finns det förutom förare, även en kartläsare med i bilen under rallytävlingar.

Innehåll

Rallysprint

På senare år har olika specialvarianter vunnit gehör inom rallysporten. Främst rör det så kallad rallysprint, som är en tävlingsvariant där man kör ett antal heat på en och samma relativt korta specialsträcka (körtid cirka 2 minuter). Sådana tävlingar är enklare och billigare att arrangera och gör tävlingen mer tillgänglig för publiken som inte behöver ta sig ut på flera mil långa avlysta skogsvägar.

Minirally

Äldre tiders benämning "minirally" sade att ett minirally innehöll specialsträckor av minst 50 kilometers längd. Idag används inte beteckningen "minirally" längre, utan alla rallyn med transportsträcketidtagning kallas kort och gott Rally. Rallytävlingar utan tidtagning på transportsträckor, se rallyspecial och rallysprint.

Rallyspecial

Rallyspecial är en blandning av rally och rallysprint. Start och mål på de olika specialsträckorna, eller specialproven, som de kallas, ligger oftast på samma plats varför en maximal körtid av två minuter inte bör överskridas. Max ss/sp-längd 20 km. Ett specialprov förr i tiden var oftast belägen på en parkeringsplats, på en industritomt eller någon bakgata. Tunnor, konor och bommar skulle passeras på en i roadbook föreskriven väg. Oftast förekom någon form av 180 graders vändning, allt som oftast fler. Vid sammanstötning med tunnor, konor och bockar tilldelas prickar, oftast 15 stycken, vilka är lika många sekunder, vilka påförs till den totala specialprovskörtiden i slutändan. Även i rallyspecial förekommer specialsträckor, med start och mål på skilda platser. Dagens rallyspecial skiljer sig markant mot gårdagens. För omkring 15 år sen (1988-92) började det mer "rallysprintiga" att få genomslag. Snurrandet runt tunnor och konor blev mer och mer ovanligt. Idag består en rallyspecial mest av kortare "specialsträckor". Riktiga specialprov, med "hundratals" tunnor och konor tillämpas bara av ett fåtal klubbar. En bidragande orsak är dagens bilar, stora långa volvobilar och fyrhjulsdrift lämpar sig inte för sniket snirklande runt tunnor och konor. Rally genomförs med transporttider, det vill säga, man har en given tid att passa. Har man 30 minuter att ta sig mellan punkt A och punkt B måste man klocka in exakt 30 minuter efter det att man klockat ut från punkt A. Exempel: Ut från punkt A 13.45, in till punkt B 14.15.00-59. Missar man tiden på något sätt prickbelastas man, det vill säga, man får sekundtillägg i slutändan. Rallyspecial skiljer sig åt från rally på så sätt att man har en totaltid att hålla sig till. Låt säga att man får två och en halv timme på sig, totalt, då skall man hinna att ta sig från start till mål, och däremellan utföra de olika specialproven, i ordning, inom den givna tidsramen, man slipper på så sätt "stressen" att hinna mellan punkt A och punkt B inom en given tidsram.

Klasser

Grupp A

Grupp A är den friaste klassen där det finns minst begränsningar på hur mycket bilen får vara trimmad. Det betyder att dessa bilar oftast är speciellt framtagna för rallytävlingar. Bilarna kan vara antingen tvåhjuls- och fyrhjulsdrivna. Dock måste den baseras på en fabrikstillverkad bil, inga hemmabyggen som till exempel Jean-Louis Schlessers buggy är tillåtna. Vad det gäller effekt i denna klass så ligger en fyrhjulsdriven bil mellan 250-320 hk och en tvåhjulsdriven mellan 195-250 hk.

Grupp N

I Grupp N tävlar man endast med standardbilar. Bilen måste finnas i serieproduktion och tillverkas i minst 2 500 exemplar. Ingen trimning av motorns effekt är tillåten, men man får byta ut vissa delar på bilen som till exempel stötdämpare för att förbättra väghållningen.

Grupp H

I Grupp H är uppdelat i två klasser, 2WD och 4WD. All överladdning, som turbo eller kompressor, är förbjuden. Däremot är trimning tillåten i viss utsträckning. Bilar i klassen kan vara Volvo 121,240,740,940,Opel Ascona,Toyota Corolla,Bmw,Ford Escort

Grupp E

E står för ekonomi och i denna klass tävlar man endast med helt otrimmade standardbilar. Bilen måste dessutom vara tvåhjulsdriven. Vanliga bilar i klassen är VW Golf,Jetta,Saab99-900,Opel Ascona, Volvo 940. Bilen får inte vara nyare än -95 års modell (minst 12 år gammal).

  • Reglementet är det samma i hela landet, förutom i Övre Norra BF samt Mellan Norrlands BF, som beslutade att inte följa grupp E. De kör fortfarande enligt sitt eget klass Ekonomi-reglemente.
  • Effekten är begränsad tack vare att tjänstevikten på fordonet enligt det ursprungliga typintyget, inte får vara mindre än 15kg/kW motoreffekt. En annan otrimmad klass liknande Grupp E, är Volvo Original Cup

Organisation

Den internationella motorsportens regelverk administreras av FIA, Fédération Internationale de l'Automobile. Svensk motorsport, inklusive rallysporten, organiseras av Svenska Bilsportförbundet (SBF), som är medlem i FIA och således är utsedd till nationell samordnare för bilsporten i Sverige. SBF är också medlem av svenska Riksidrottsförbundet (RF).

Externa länkar

Se även

Personliga verktyg