Ords 7

2: Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
3: Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4: Säg till visheten: "Du är min syster", och kalla förståndet din förtrogna,
5: så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
6: Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
7: då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
8: Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
9: skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
10: Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
11: Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
12: Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
13: Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
14: "Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
15: Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
16: Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
17: Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
18: Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
19: Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
20: Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem."
21: Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
22: Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
23: ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
24: Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
25: Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
26: Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
27: Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar.

 

2: Keep my commandments, and live; and my law as the apple of thine eye.
3: Bind them upon thy fingers, write them upon the table of thine heart.
4: Say unto wisdom, Thou art my sister; and call understanding thy kinswoman:
5: That they may keep thee from the strange woman, from the stranger which flattereth with her words.
6: For at the window of my house I looked through my casement,
7: And beheld among the simple ones, I discerned among the youths, a young man void of understanding,
8: Passing through the street near her corner; and he went the way to her house,
9: In the twilight, in the evening, in the black and dark night:
10: And, behold, there met him a woman with the attire of an harlot, and subtil of heart.
11: (She is loud and stubborn; her feet abide not in her house:
12: Now is she without, now in the streets, and lieth in wait at every corner.)
13: So she caught him, and kissed him, and with an impudent face said unto him,
14: I have peace offerings with me; this day have I payed my vows.
15: Therefore came I forth to meet thee, diligently to seek thy face, and I have found thee.
16: I have decked my bed with coverings of tapestry, with carved works, with fine linen of Egypt.
17: I have perfumed my bed with myrrh, aloes, and cinnamon.
18: Come, let us take our fill of love until the morning: let us solace ourselves with loves.
19: For the goodman is not at home, he is gone a long journey:
20: He hath taken a bag of money with him, and will come home at the day appointed.
21: With her much fair speech she caused him to yield, with the flattering of her lips she forced him.
22: He goeth after her straightway, as an ox goeth to the slaughter, or as a fool to the correction of the stocks;
23: Till a dart strike through his liver; as a bird hasteth to the snare, and knoweth not that it is for his life.
24: Hearken unto me now therefore, O ye children, and attend to the words of my mouth.
25: Let not thine heart decline to her ways, go not astray in her paths.
26: For she hath cast down many wounded: yea, many strong men have been slain by her.
27: Her house is the way to hell, going down to the chambers of death.

 

2: Noudata minun käskyjäni, niin saat elää, säilytä opetukseni kuin silmäteräsi.
3: Sido ne kiinni sormiisi, kirjoita ne sydämesi tauluun.
4: Sano viisaudelle: "Sinä olet sisareni", kutsu ymmärrystä sukulaiseksi,
5: että varjeltuisit irstaalta naiselta, vieraalta vaimolta, joka sanoillansa liehakoitsee.
6: Sillä minä katselin taloni ikkunasta ristikon läpi,
7: ja minä näin yksinkertaisten joukossa, havaitsin poikain seassa nuorukaisen, joka oli mieltä vailla.
8: Hän kulki katua erään naisen kulmaukseen ja asteli hänen majaansa päin
9: päivän illaksi hämärtyessä, yön aikana, pimeässä.
10: Ja katso, nainen tulee häntä vastaan, porton puvussa, kavala sydämeltä.
11: Hän on levoton ja hillitön, eivät pysy hänen jalkansa kotona;
12: milloin hän on kadulla, milloin toreilla, ja väijyy joka kulmassa.
13: Hän tarttui nuorukaiseen, suuteli häntä ja julkeasti katsoen sanoi hänelle:
14: "Minun oli uhrattava yhteysuhri, tänä päivänä olen täyttänyt lupaukseni.
15: Sentähden läksin ulos sinua vastaan, etsiäkseni sinua, ja olen sinut löytänyt.
16: Olen leposijalleni peitteitä levittänyt, kirjavaa Egyptin liinavaatetta.
17: Vuoteeseeni olen pirskoitellut mirhaa, aloeta ja kanelia.
18: Tule, nauttikaamme lemmestä aamuun asti, riemuitkaamme rakkaudesta.
19: Sillä mieheni ei ole kotona, hän meni matkalle kauas.
20: Rahakukkaron hän otti mukaansa ja tulee kotiin vasta täydenkuun päiväksi."
21: Hän taivutti hänet paljolla houkuttelullaan, vietteli liukkailla huulillansa:
22: äkkiä hän lähti hänen jälkeensä, niinkuin härkä menee teuraaksi, niinkuin hullu jalkaraudoissa kuritettavaksi,
23: niinkuin lintu kiiruhtaa paulaan; eikä tiennyt, että oli henkeänsä kaupalla, kunnes nuoli lävisti hänen maksansa.
24: Sentähden, poikani, kuulkaa minua, kuunnelkaa minun suuni sanoja.
25: Älköön poiketko sydämesi tuon naisen teille, älä eksy hänen poluillensa.
26: Sillä paljon on surmattuja, hänen kaatamiaan, lukuisasti niitä, jotka hän on kaikki tappanut.
27: Hänen majastaan käyvät tuonelan tiet, jotka vievät alas tuonelan kammioihin.