Mossor

Från Rilpedia

Version från den 9 maj 2009 kl. 21.43 av Stigfinnare (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sphagnum squarrosum en vitmossa

Mossor är en vardaglig benämning på vad som i dag vanligen anses vara tre skilda divisioner av växter: nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor. Dessa tre grupper ansågs tidigare tillhöra samma division Bryophyta, men numera räknas enbart bladmossorna dit. Dessa växter delar vissa utseendemässiga drag, men är inte närmare släkt med varandra än med till exempel kärlväxter.

Mossor uppkom för ca: 450 miljoner år sedan. De är nästan alltid gröna och saknar rötter men får dock sin näring genom till exempel regn. Mossor har kort stam med bladliknande utskott och är ibland förankrade i marken med en rotliknande bildning. Bladen är täckta av ett skikt av vax och har porer som, i motsats till kärlväxters klyvöppningar, inte kan stängas. Vatten med lösta näringsämnen tas upp direkt genom bladen. Mossor är alltid långvuxna eftersom de varken har inre stöd eller kärlsträngar som transporterar vatten. De finns i regel i fuktiga miljöer, men många mossarter tål långvarig torka utan att cellerna tar skada. I synnerhet vitmossor har stor förmåga att ta upp vatten. I kyliga förhållanden trivs dock inte mossan som då fryser ner och ruttnar.

Fortplantningen sker när marken är våt. Könsorganen sitter i den gröna mossplantans topp. De hanliga könscellerna simmar över till det honliga könsorganet och befruktar äggcellen. Resultatet blir en sporkapsel som växer ut från honplantan och får sin näring från den.

Av cirka 20 000 kända mossarter finns ungefär 1000 i Sverige.

Externa länkar

Källor

Biologi A med Naturkunskap A av Karlsson, Krigsman, Molander och Wickman

Personliga verktyg