Kvicksilver

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
guld - kvicksilver - tallium
Cd
Hg
Uub 
 
Hg-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer kvicksilver, Hg, 80
Ämnesklass övergångsmetaller
Grupp, period, block 12, 6, d
Densitet 13579,04 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 1,5
Utseende Silvrigt vit
Quecksilber 1.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 200,59 u
Atomradie (beräknad) 150 (171) pm
Kovalent radie 149 pm
van der Waalsradie 155 pm
Elektronkonfiguration [Xe]4f145d106s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 18, 2
Oxidationstillstånd (oxid) 2, 1 (svag bas)
Kristallstruktur rombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd vätska
Smältpunkt 234,32 K (-38,83 °C)
Kokpunkt 629,88 K (356,73 °C)
Molvolym 14,09 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 59,229 kJ/mol
Smältvärme 2,295 kJ/mol
Ångtryck 0,0002 Pa vid 234 K
Ljudhastighet 1407 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 2,00 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 140 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 1,4 × 106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 8,34 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1007,1 kJ/mol
2a jonisationspotential 1810 kJ/mol
3e jonisationspotential 3300 kJ/mol kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
194Hg syntetisk 444 år ε 0,040 194Au
195Hg syntetisk 10,53 h β+ 3,1 195Au
196Hg 0,15 % 196Hg, stabil isotop med 116 neutron(er)
197Hg syntetisk 64,94 h ε 3,0541 197Au
198Hg 9,97 % 198Hg, stabil isotop med 118 neutron(er)
199Hg 16,87 % 199Hg, stabil isotop med 119 neutron(er)
200Hg 23,1 % 200Hg, stabil isotop med 120 neutron(er)
201Hg 13,18 % 201Hg, stabil isotop med 121 neutron(er)
202Hg 29,86 % 202Hg, stabil isotop med 122 neutron(er)
204Hg 6,87 % 204Hg, stabil isotop med 124 neutron(er)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kvicksilver (latinskt namn Hydrargyrum) är ett metalliskt grundämne. Kvicksilver är flytande vid normal temperatur. Kvicksilver bildar lätt legeringar med andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer. Det amalgam som användes för att laga tänder består, förutom av kvicksilver, oftast av silver och tenn. Amalgam är den största exponeringskällan. En expertgrupp tillsatt av World Health Organization (WHO) kom 1990 fram till att en genomsnittlig befolkning (icke yrkesmässigt verksam med kvicksilver) i USA och Europa varje dag fick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ångform från amalgam, och 6,74 mikrogram av samtliga former av kvicksilver (metyl-, ångform och oorganiskt) från alla övriga källor (vatten, luft, mat). Kvicksilverånga är den form som tas upp lättast i kroppen, till ungefär 80 procent, medan de andra formerna upptas till cirka 10 procent.

Kvicksilver är mycket giftigt på grund av att Hg2+-joner lätt knyter fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på mag-tarm-kanal och njurar.

Kvicksilver är relativt sällsynt, och utvinns ur mineralet cinnober (HgS) genom upphettning i luft, varvid det bildas kvicksilver och svaveldioxid (SO2).

Kvicksilver används till utvinning av guld och silver, och till framställning av klor i kloralkaliprocessen. Kvicksilver används i lågenergilampor och lysrör. Förr användes det också till termometrar, inom tandvården, diverse elektriska apparater såsom nivåvippor, och betning av utsäde för svampbekämpning [1].

Sveriges regering vill ha ett totalt förbud mot kvicksilver i Sverige, och detta innefattar användningen i tandlagningsamalgam. År 2009 kommer därför en ny förordning om hur kvicksilver får användas att träda i kraft, som helt kommer att förbjuda användandet av ämnet inom bland annat tandvården. Dock kommer kvicksilver i fortsättningen att få användas i lågenergilampor[2]

Se även

Externa länkar

  1. Tyst vår, Rachel Carson
  2. Regeringskansliet frågor och svar om kvicksilverförbudet
Personliga verktyg