Kraftledning

Från Rilpedia

Version från den 26 december 2008 kl. 01.41 av 85.238.218.65 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En av Sveriges första kraftledningar mellan Untran och Stockholm 1918.
Kraftledning i Lund

Kraftledning är en elektrisk ledning för elöverföring. Kraftledningar dras många gånger på långa sträckor. De förser samhällen med ström från kraftverken. Genom skogar måste det röjas så att inte träd står för nära kraftledningarna. Det sägs också att vid kraftledningarna uppstår s.k. "fältstrålning" som tros vara skadligt för både människor och djur.

Koronaurladdning

Vid rimfrost och fuktigt väder kan det höras ett fräsande ljud från kraftledningar. Det orsakas av att elektroner frigör sig från ledaren, accelereras ut i luften där en jonisering sker. För detta åtgår energi, koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. Fenomenet kallas koronaurladdning och uppstår när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns. Denna gräns påverkas starkt av framförallt spänningsnivån samt ojämnheter på ledarytan, vilka kan utgöras av rimfrost, fuktig snö, vattendroppar vid regn och dimma samt ev repor.

Förutom via det fräsande ljudet kan koronaurladdningen i mörker ofta uppfattas som en svagt blåaktig aura kring ledarytan.

Koronaförlusterna kan för vissa 400 kV-ledningar i det svenska stamnätet bli avsevärda vid ogynnsamma väderförhållanden vintertid (speciellt rimfrost, och då ibland även vid klart väder), upp till cirka 100 kW/km ledningssträcka.

Förlusterna kan motverkas genom sänkning av driftspänningen eller, mest effektivt där driftsäkerheten så medger, frånkoppling av särskilt utsatta ledningar, speciellt nattetid och under helger. Härigenom kan temporärt stora energibesparingar göras, ibland med hundratals MWh per ledningsfrånkoppling.

Koronaurladdningen orsakar också radiostörningar nära ledningen i mellan- och långvågsbanden.[1]

Referenser

Fotnoter

  1. Enligt Klas Roudén på Svenska Kraftnät som förklarar koronaurladdning i Ny Teknik 16 januari 2008, sid 26


Personliga verktyg